Vid landets lärosäten har i decennier akademiska lärare erbjudits högskolepedagogisk utbildning och pedagogiskt stöd. Denna verksamhet har med tiden ökat i omfattning och betydelse. Från nationellt håll betonas betydelsen av en satsning på utbildning, fortbildning och förstärkning av den högskolepedagogiska kompetensen bland universitetslärare. Idag finns det ett krav på att akademiska lärare har högskolepedagogisk utbildning och vid anställning ska pedagogisk skicklighet kunna bedömas. I det arbete som vi pedagogiska konsulter gör ingår att genom behörighetsgivande högskolepedagogiska utbildning (BHU) bidra till att öka universitetslärares pedagogiska kompetens. Dessa kurser har visat sig bidra till att lärarna utvecklar sin syn på undervisning och lärande samt lär sig praktiska färdigheter. Vi tror att en förutsättning för pedagogisk utveckling i ett större sammanhang är att lärare börjar diskutera undervisningsrelaterade frågor med varandra. En bärande princip på de högskolepedagogiska kurser som anordnas på olika pedagogiska utvecklingsenheter i Sverige är därför att stödja lärare att utveckla ett reflekterande och undersökande förhållningssätt till sin undervisning och att stimulera till en pedagogisk diskussion, något som benämns Scholarship of Teaching and Learning (SoTL). Som ett led i detta beslutade högskolorna Borås, Skövde och Väst inför kursstart höstterminen 2007 att samverka och anordna en gemensam konferens där deltagarna skulle få presentera och diskutera sina pedagogiska projekt. Detta skulle bidra till att stimulera diskussion enligt ovan, och därmed öka deltagarnas kompetens i att kunna kommunicera kring sina pedagogiska färdigheter. Detta är en del av de mål som de högskolepedagogiska kurserna syftar till att uppnå. Konferensen, döpt till Pedagogisk utveckling i högskolan (PUH), gick av stapeln i Vänersborg 22-23 maj 2008. Fil. dr Kalid el Gaidi, KTH, var inbjuden talare och inspirerade genom att tala om en lärares yrkeskunnande. Huvudprogrammet omfattade ett 30-tal presentationer med en stor variation och bredd i de projekt som genomförts. Diskussionerna blev livliga och givande, och nya idéer föddes under dagarna som i sin tur kan inspirera nya pedagogiska utmaningar. De deltagare som så önskade inbjöds till att förfina sina bidrag och skicka in dem till en gemensam skrift, övriga deltar med abstracts. Syftet med skriften är att kunna visa på det engagemang och den bredd i vad som sker på det pedagogiska planet vid våra respektive lärosäten. Det gör resultatet tillgängligt för fler än konferensens deltagare, vilket förhoppningsvis leder till ytterligare utveckling. Vi tackar varmt alla deltagare för ett väl genomfört arbete, med ett särskilt tack till organisatörerna vid Högskolan Väst.