GUNVORS-projektet har utgjorts av ett samarbete mellan tre arbetsplatser; Gunnareds sjukhem avdelning 66 och 68, Svenska Arbetsgivareföreningens lokalkontor i Göteborg och Volvo Lastvagnar. Projektet har främst genomförts av en arbetsgrupp på fem personer bestående av anställda på respektive arbetsplats, en extern heltidsanställd projektledare samt en s k styrgrupp på fem personer, av vilka tre innehaft ledande befattningar och två varit fackliga representanter på arbetsplatserna ifråga. Huvudsyftet har varit att utveckla en modell för förändringsarbeten där alla anställda är delaktiga. För att åstadkomma detta ville man använda sig av ett nerifrånperspektiv, etablera nätverk och utveckla samverkan mellan de tre arbetsplatserna samt tillämpa kunskapen genom att projektgruppen skulle omsätta sina teoretiska kunskaper i praktisk verksamhet och därefter presentera och sprida resultaten. Föreliggande externa utvärdering utgörs främst av en måluppfyllelsemodell kompletterad med en bieffektsmodell; modeller som därefter modifierats något för att bättre överensstämma med det projekt som här utvärderas. Angreppssättet har utgjorts av en kombination av olika kvalitativa tekniker, så kallad metodtriangulering. De kvalitativa inslagen har förutom eget deltagande i en del aktiviteter och möten under projektets gång utgjorts av intervjuer med ett antal strategiskt valda personer samt av protokoll från de olika gruppernas möten plus annan dokumentation. Resultatet vad gäller huvudsyftet visar att man endast delvis uppnått målet att finna en modell för aktivt förändringsarbete där alla är delaktiga. Orsakerna till den bristande måluppfyllelsen kan sammanfattas enligt nedan: • Oklarheter i uppläggningen av projektet, det vill säga man skulle varit mycket klarare och tydligare i vad man ville och beskrivit det på ett mer lättfattligt sätt • Oklarheter om innebörden av nerifrån-perspektivet • Oklarheter i ansvarfördelningen • Oklarheter i ledningsfunktionen • Bristande kommunikation mellan de olika grupperna inom projektet • Bristande resurser i form av kunskaper, tid och stöd Samtidigt kan konstateras att projektet tagit väldigt olika vägar på de skilda arbetsplatserna. Det är därför viktigt att skilja på projektet som ett samarbetsprojekt och på vad man trots bristerna i detta faktiskt har uppnått. På Gunnared avdelning 68 har man exempelvis prövat några olika modeller som kan användas för en s k GUNVORS-modell med allas deltagande i förändringsarbeten. Även ett internt projekt som SAF genomförde gav en hel del uppslag som kan användas i samma syfte. Projektet har alltså delvis lyckats med sin huvuduppgift. På Volvo och Gunnared avdelning 66 har dock projektet inte satt några större avtryck. När det gäller slutligen gäller bieffekter kan ett ökat självförtroende noteras hos dem som aktivt medverkat i projektet. Hos vissa har dessutom deltagandet utöver en ökad självkänsla lett till en förhöjd kunskapsnivå, vilket i sin tur bidragit till personlig växt och mognad. En annan bieffekt har varit att man inte bara fått en ökad förståelse för varandras arbetsvillkor utan även för sina egna. Därtill har en ökad sammanhållning på avdelning 68 uppnåtts. Även på SAF har samarbetsklimatet på arbetsplatsen förbättrats avsevärt i och med det interna projekt som genomfördes. Möjligen kan projektet även få vissa negativa bieffekter till konsekvens för vissa andra deltagare i och med bristen på resultat av projektmedverkan.