Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Effektivitet och produktivitet kan bli för mycket
University of Borås, Faculty of Textiles, Engineering and Business. (Swedish Institute for Innovative Retailing)ORCID iD: 0000-0003-2219-1525
2015 (Swedish)In: Retailingresearch.blogspot.comArticle in journal, Letter (Other (popular science, discussion, etc.)) Published
Sustainable development
The content falls within the scope of Sustainable Development
Abstract [sv]

Det finns många kloka handelsforskare i Sverige. En av dessa heter Mats Abrahamsson och är professor på Linköpings universitet. Häromdagen hade jag förmånen att lyssna på Mats när han pratade om skalfördelar och konsolidering av marknader. Han pratade också om stora och små företag. Och han pratade om ett grisprojekt – Vreta Kluster.

Och det där grisprojektet blev för många som lyssnade en riktig aha-upplevelse. För där visade Mats problematiken med att vara ett litet företag utan möjlighet att utnyttja skalfördelar eller samla sina resurser på ett effektivt/optimalt sätt. Han tydliggjorde också att det finns en problematik med att vi i Sverige har några riktigt stora handelsföretag, som hela tiden blir större och större. I takt med att de stora växer så blir det problematiskt för de riktigt små företagen att överleva. Och skälet handlar om att de stora företagen är duktiga på att utnyttja skalfördelar. Stora volymer ger lägre kostnader (economy of scale) när det t.ex. gäller transporter. Många resurser samlade på ett ställe ger också lägre kostnader (economy of scope). De klassiska förklaringarna till effektivitet och produktivitet fungerar, det vet vi. Men är vi säkra på att det fungerar bra på marknader som inte är så stora? Det är en kritisk fråga vi i Sverige måste ställa oss.Troligen är det så att förklaringen till ett ganska enkelspårigt handelslandskap är därför att svenskarna varit extremt duktiga på produktivitet och effektivitet.  Det har lett till att de stora handelsföretagen blir större, att butikerna ser likadana ut i våra köpcentra och att mångfalden minskar. Och i denna ”framgång” har vi någonstans tappat bort värdet av att kunna behålla de små spelarna. De som kan vara riktigt nischade. De som kan erbjuda något annat än det masstillverkade. I oligopolbranscher är efterfrågan till stor del konjunktur-oberoende (livsmedel, banker, snart apotek). Kan det vara så att oligopolmarknader också förstör våra destinationer? Att inget längre är unikt och att allt ser likadant ut? Kan det vara oligopolmarknader som gjort att kvalitet och kunskap om varorna försvinner och inte längre en differentieringsfaktor? Varför kan vi inte längre köpa styckat kött direkt från slaktaren? Sådana frågor är intressanta att ställa sig i ett föränderligt handelslandskap.Oligopolet gör också att det inte finns någon drivkraft till differentiering eftersom det minskar effektiviteten och lönsamheten. Alla ska se likadana ut. Utnyttja sin storskalighet. Då finns inget utrymme för undantagen. Och på den svenska marknaden är det uppenbart att vi är på väg in i likriktningens tid. Leverantörerna ser likadana ut. Ett exempel är de gamla bonde-kooperationer med storskalighet i fokus – Arla, Scan , Lantmännen, Bryggerierna. En liten producent som vill satsa på hög kvalitet kan inte platsa i detta lag utan blir tvungen att sköta hela kedjan själv, Vill vi förändra en sådan struktur så kanske nyckeln till förändring ligger hos konsumenterna. Men än så länge verkar de svenska konsumenterna inte vilja ha förändring. De är fogliga och anonyma. Om vi tror på småskalighet så måste nog forskare hjälpa till och hitta nya alternativ. För segmenten som blir över när de stora tagit sin del, de är för små för att kunna utveckla någon business kring. Det finns inget underlag för kvalitetsdifferentiering och heller ingen efterfrågan. De alternativa marknadskanalerna lyser med sin frånvaro. Det finns INGEN i dagens system som kan hjälpa den lilla grisbonden ut på en internationell marknad, ej heller på en inhemsk marknad. Vad som skulle kunna göra skillnad, som skulle göra att grisbonden kommer ut på marknaden och kan sälja sina varor i köttaffären, är om vi i kedjan kan fånga upp och hjälpa en grupp av mindre producenter. Kanske med hjälp av mobila slakterier? Slutsatsen är dock att för att kunna hjälpa till med marknadskanaler för de små aktörerna så måste vi se till att inte vara beroende av dagens system. Det gamla måste ersättas med något nytt.  Malin Sundström

Place, publisher, year, edition, pages
2015.
National Category
Business Administration
Research subject
Bussiness and IT
Identifiers
URN: urn:nbn:se:hb:diva-3849OAI: oai:DiVA.org:hb-3849DiVA: diva2:877940
Funder
Swedish Retail and Wholesale Development Council
Available from: 2015-12-08 Created: 2015-12-08 Last updated: 2015-12-08

Open Access in DiVA

No full text

Search in DiVA

By author/editor
Sundström, Malin
By organisation
Faculty of Textiles, Engineering and Business
Business Administration

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

Total: 63 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf