Blogginlägg

I det pågående forskningsprojektet om "Handelns digitalisering och förändrade affärsmodeller: Möjligheter och utmaningar för den fysiska butiken" har det hänt massor. Och ändå har vi knappt hållit på i ett år. Projektet löper under två år och av det skälet är det extra roligt att kunna konstatera att det var länge sedan som jag var med i ett sådant produktivt lag. Centre for Retailing vid Handelshögskolan i Göteborg är en effektiv plats för forskning. Kanske sitter det i väggarna?Eller så beror det på personerna i projektet?

Mycket beror på vår projektledare, Anna Jonsson, men självklart spelar det roll att vi är ett gäng forskare som brinner för handelsfältet och viljan att förstå vad digitalisering betyder och innebär – i praktiken. Vi kompletterar varandra och så har vi kul ihop. Eller som ordmakerskan Anna brukar kalla det: StruKULtur för att lyfta fram betydelsen av kultur och struktur balanseras av sådant som är kul. I projektet ingår förutom Anna och jag, också Niklas Egels-Zandén, Johan Hagberg och Catrin Lammgård.För några dagar sedan bjöd vi ner våra finansiärer från Stockholm (Handelns utvecklingsråd) för att berätta mer för dem om hur långt vi kommit och hur vi ser på nästa projektår. Det blev en trevlig tillställning som på ett lite mer skämtsamt plan kan sammanfattas med: ”Tänk om SJ kunde leverera på er nivå och med er energi” (tack Lena Strålfors på HUR för det underbara citatet)! På ett mer allvarsamt plan handlade mötet om att på ett tidigt stadium förbereda vårt arbete så att det verkligen kan komma företag och samhället till nytta. Det finns ett tydligt behov av att utveckla formerna för kunskapsöverföring och alla nya sätt är välkomna. Vi valde därför att inleda dagen med att ta finansiärerna till Handelslabbet på Högskolan i Borås för att konkret visa exempel på hur digitalisering i butik kan se ut.

Handelns utvecklingsråd har under lång tid varit en stark förespråkare för att överbrygga eventuella gap mellan akademi och praktik och det är bra tycker vi. Särskilt när det gäller handelsnäringen som ofta är ovan vid forskningsverksamhet och som behöver tillgodogöra sig forskningsresultat på ett sätt som stimulerar fortsatt engagemang, som påverkar och driver förändringsarbete och fortsatt bygger broar.

Avståndet som kännetecknar akademi och näringsliv handlar i hög grad om att det saknas förståelse för varandras arbetssätt. Det är vanligt att företrädare från näringslivet tycker att forskare har ett arbetssätt och en timing som stämmer dåligt med näringslivet. De menar att forskningen tar för lång tid, att resultaten är svåra att använda och att det är problematiskt att bedöma om insatserna som görs leder till ett tillräckligt gott utfall. Det finns samtidigt en vilja att försöka överbrygga ett sådant gap. Å andra sidan kan en del forskare ha svårt för att närma sig näringslivet. Ett skäl kan vara att forskarna tycker att näringslivets frågor är för enkelt formulerade, ett annat skäl kanske kan vara att akademin inte talar samma språk som praktikerna. För att minska gapet är det viktigt att på ett tidigt stadie inleda samtal och skapa förståelse för varandra, och inte bara se till den färdiga slutprodukten utan hur vi genom samtal tillsammans integrerar och utvecklar ny kunskap. Det har också varit en viktig utgångspunkt i vårt forskningsprojekt och för de praktiknära studier vi har genomfört inom ramarna för vårt projekt. Klicka gärna på nedanfående länkar för en inblick i hur detta visar sig i Niklas forskning eller om hur Anna ser på samverkan. Niklas Egels-Zandén