Blogginlägg

Ofta slås jag av det faktum att handeln glömmer bort sin viktigaste resurs: medarbetarna! Vid flera tillfällen den senaste tiden har jag mött grupper av butikschefer i olika sammanhang och från olika företag. Och mötet är ofta nedslående eftersom det är så tydligt att butikscheferna sällan ser sig som en värdefull resurs. Och än mer sällan hör jag från ledningshåll att deras viktigaste resurs är medarbetarna och butikscheferna. Men om vi betänker att det är i gränssnittet mellan medarbetare och kund som köpbeslut och transaktion sker, så borde ju också den typen av beslut vara de viktigaste att förstå och kontrollera. 

För ett tag sedan hade jag en ovanligt klok student som resonerade på det sättet. Hon ritade en modell över hur hon tänkte, och satte beslutssituationen i relation till VD, ledning, medarbetare och kunder. Och i skenet av det är det tydligt att kundens beslut är långt ifrån ledningen. Väldigt långt. Och om vi vill förstå kunden. Verkligen förstå. Då borde företagen snällt be kunden att hjälpa till att visa vägen. Det borde vara kunden som leder företaget, det är kunden som bestämmer, det är kunden som "röstar" genom att köpa (eller inte köpa). Jag är säker på att vi snart kommer att få se den typen av ledningsfilosofi.  Det ska bli spännande att se vem som vågar vara först: att be sina kunder leda dem in i framtidens handel. Och det är ännu mer spännande att se vilka företag som på allvar sätter sina medarbetare främst i balansräkningen.