Just nu pågår ett omfattande arbete initierat av Handelns utvecklingsråd (HUR). Det handlar om att samla krafter för att boosta handelsforskning och gemensamt ta fram en strategi som gör att den svenska handelsforskningen får en ökad status, uppmärksammas av statliga forskningsfinansiärer, att vi får fler excellenta handelsforskare, att handelsforskningen engagerar handelsföretagen och handelns alla medarbetare samt att resultaten kommer till nytta för sektorn.
För en del låter kanske det här som ganska självklara mål och någon kanske till och med förvånat lyfter på ögonbrynet och säger "Men vadå, har inte alla förstått att handelssektorn är central för samhällsekonomin, att handeln är en av de största privata arbetsgivarna och att man måste lägga resurser på forskning och utveckling?". Och svaret är tyvärr "nej, det har långt ifrån alla förstått." Allra minst våra beslutsfattare, som fortfarande verkar tro att Sveriges tillväxt drivs av tillverkningsindustrin. Men tänk så fel det är! I en rapport från Tillväxtverket (2013) kan vi konstatera att tonvikten i ekonomin har förskjutits mot ett ökat tjänsteinnehåll. Och i flera andra rapporter framstår det mycket tydligt att produktivitet och innovation numera kommer från tjänstesektorn, där handeln är en stor aktör.Ibland undrar jag varför den här felaktiga föreställningen fortfarande får råda. För det kan ju inte handla om okunskap. En förklaring kanske kan vara att vi under lång tid betraktat handelsmannaskapet som något enkelt och där vi sett ner på handelssektorn. En framgångsrik handlare köper in billigt och säljer dyrt. Och skor sig på de stackars konsumenterna som får betala överpriser. Och inom akademin har handelsforskning under lång betraktats som ett tvivelaktigt forskningsområde där forskarna är medelmåttor. Men jag tror att det är dags att ändra på den uppfattningen nu.
För historiskt så har det varit handeln som byggt upp städerna, som skapat naturliga mötesplatser för människor och som bidragit till välfärd och hög levnadsstandard. Handeln är en av de största privata arbetsgivarna i Sverige och ett av tio svenska företag är verksamt inom parti- och detaljhandeln. Handeln är en tjänsteproducerande sektor som anställer många unga människor och som står för nästan 11 procent av Sveriges BNP. Utan en fungerande handel är det svårt att ha ett fungerande samhälle. Och utan handelsforskning av hög kvalitet kommer vi inte att kunna öka innovationstakten och utbildningarna vid statliga lärosäten kommer att vara medelmåttiga. Handelsforskning är centralt för samhället, medborgarna, arbetstagare och näringsliv.
För att öka mängden handelsforskning och kvaliteten i det som görs krävs - finansiering. Och det krävs en hög andel statliga forskningsmedel för att sparka igång en långsiktig satsning. Idag är det en ytterst begränsad andel av de statliga/offentliga forskningsmedlen som går till handelsforskning. Av totalt 50 miljarder offentliga/statliga forskningsmedel går cirka 200 miljoner till handelsforskning – det vill säga runt 0,4 procent. Det är på tok för lite, tycker ni inte det?
2015.
Bloggen är inte längre tillgänglig.
Vissa inlägg hittas via Internet Archive: https://web.archive.org/web/20140515000000*/http://www.retailingresearch.blogspot.com