Kvalitetssäkringssystem är vanligt förekommande inom organisationsvärlden idag. Sedan 2009 är alla statliga myndigheter i Sverige skyldiga att ha ett miljöledningssystem, vilket även bör certifieras enligt ISO 14001 eller EMAS. När organisationer inför den här typen av system leder det ofta till stora variationer i utfall. I vissa organisationer blir inte konceptet mycket mer än ett beslutsdokument eller en verkningslös policy, känd i stort sett enbart av ledningsgruppen. Hos andra organisationer implementeras systemet neråt i organisationen och får praktiska följder på den operativa verksamheten, med ett positivt utfall som följd. Variationerna har dokumenterats i tidigare studier där flera organisationer som infört samma koncept har jämförts. Det har skett på ett övergripande plan där forskare har sökt generella svar på vad som orsakar variationerna i utfall. Den här fallstudien bidrar med en djupanalys på mikronivå där en enskild organisation studerats. Det utesluter möjligheten till en jämförande ansats gentemot andra certifierade lärosäten, men å andra sidan lämnar det utrymme för en mer detaljerad analys av den unika organisatoriska kontexten. Organisationen i fråga, Högskolan i Borås, införde 2012 ett ISO-certifierat miljöledningssystem. Studien syftar till att förklara utfallet av införandet genom att analysera vilka påverkande aspekter som förekommit. Empirin som analysen grundar sig på består av datamaterial från semistrukturerade intervjuer samt studier av dokument från en femårsperiod. De påverkande aspekterna står att finna både i drivkrafterna bakom införandet och i implementeringsprocessen av miljöledningssystemet. Tillsammans ger de en detaljerad helhetsbild av vad som gynnat och vad som motverkat processen att få ett kvalitetssäkringssystem att generera effektivt kvalitetsarbete, utifrån lokala och specifika förutsättningar i en organisation. Två aspekter som gynnat implementeringsprocessen av miljöledningssystemet framträder med särskild tydlighet i den här fallstudien; Skapandet av en gemensam vision inom organisationen kring det införda konceptet, samt utvecklandet av artefakter så som strukturer, riktlinjer och rutiner i arbetet med miljöledningssystemet. Det senare förutsätter visserligen inte attitydsförändringar hos individer inom organisationen, men generarar ändå resultatförbättringar och påverkar därmed utfallet positivt.

Quality assurance systems are common in the organizational world today. Since 2009, all Swedish government agencies are obliged to have an environmental management system, which should also needs to be certified according to ISO 14001 or EMAS. When organizations adopt this type of system it often leads to large variations in outcomes. In some organizations the concept will not be much more than a decision document or an ineffective policy, known almost exclusively by the management team. In other organizations the system is implemented down in the organization and has practical implications on the operational activities, with positive outcomes as a result. These variations have been documented in previous studies where several organizations that have adopted the same concept have been compared. This has been done on a comprehensive level in which researchers have sought general answers to what causes variations in outcomes. The contribution from this case study is a deep analysis at a micro level where a single organization has been studied. It excludes the possibility of a comparative approach towards other certified educational institutions, but on the other hand, it leaves room for a more detailed analysis of the unique organizational context. The organization in question, The University of Borås, introduced an ISO certified environmental management system in 2012. The study aims to explain the outcome of this introduction by analyzing the influencing aspects that occurred. The empirical data on which the analysis is based on consists of datasets from semi-structured interviews and studies of documents from a five-year period. These influencing aspects can be found both in the driving forces behind the introduction and also in the implementation process of the environmental management system. Together they provide a detailed overview of what favored and what counteracted the process of getting the quality assurance system to generate efficient quality results, based on local and specific conditions in the organization. Two aspects that favored the implementation process of the environmental management system emerges with particular clarity in this case study; The creation of a shared vision within the organization around the introduced concept, and also the development of artifacts, such as structures, policies and procedures related to the environmental management system. The latter presupposes not changing attitudes of individuals within the organization, but it still leads to performance improvements and thereby affecting the outcome in a positive way.The language of this paper is Swedish.