Med det här numret av Nordisk Pedagogik avslutas det tema om forskningsprocessen och forskarpraktiken som startade 2003. Upprinnelsen till temat handlade i hög grad om doktoranders och unga forskares situation. I en tid då de snabbt måste ta sig igenom forskarutbildningen och därmed riskerar att ha mindre tid för utbyte med andra, när stora grupper av seniora forskare dessutom lämnar verksamheten för att gå i pension, kändes det angeläget att lyfta fram och diskutera erfarenheter som gjorts av verksamma forskare. Tanken var att samla bidrag kring sådant som är centralt i forskarpraktiken, men tenderar att falla utanför det som tas upp i traditionella texter och därmed lever som outtalade erfarenheter inom forskarsamfundet. Temat omfattar totalt fem artiklar. Gemensamt för dem alla är att författarna delar med sig av egna erfarenheter i diskussionen av de förhållanden och frågor de tar upp. David Hamilton öppnade temat (3/2003) med bidraget «Time and tradition: resolving tensions in the organisation of doctoral training in Sweden». I bidraget diskuteras forskarutbildningens förändrade villkor i Sverige och vad de innebär för doktorsavhandlingars innehåll och form. Hamilton analyserar särskilt spänningen mellan avhandling som ’masterpiece’ respektive ’apprentice piece’, och artikeln mynnar i ett förslag om utveckling av den senare till en serie av ’progress papers’. Förslaget kommenteras och diskuteras vidare utifrån förhållanden i andra nordiska länder av Vibeke Grøver Aukrust, Karen Borgnakke och Pertti Kansanen. Temats andra bidrag – «The joy and despair of writing» (2/2004) – tar upp skrivprocessens glädje och vedermödor. Staffan Larsson relaterar i sitt bidrag vetenskapligt skrivande till skönlitterärt. Utifrån detta tar han upp olika sätt att förhålla sig till och organisera arbetet för att befrämja skrivandet. I bidraget betonas också läsarnas betydelse och hur de kan bidra till att utveckla texter. Per Lauvås och Gunnar Handal står för temats tredje artikel, «Optimal use of feedback in research supervision with master and doctoral students» (3/2005). Mot bakgrund av tidigare forskning samt egna och kollegors erfarenheter diskuterar de handledning i ett antal konkreta punkter. Innehållet vänder sig till såväl handledare som handledda. Temats fjärde bidrag handlar om internationell publicering, «Skriva artiklar för vetenskapliga tidskrifter?» (4/2005). Karl-Georg Ahlström diskuterar bedömningar utifrån en analys av bidrag till Scandinavian Journal of Educational Research, vilken han sedan många år är svensk redaktör för. Ahlström knyter också an till frågor han under årens lopp fått om vad som krävs för att bidrag skall accepteras. Temats sista bidrag, «Collective ethnography, joint experiences and individual pathways», publiceras i detta nummer. Här beskriver och analyserar Tuula Gordon, Pirkko Hynninen, Elina Lahelma, Tuija Metso, Tarja Palmu och Tarja Tolonen den form av gemensamt forskningsarbete – collective etnography – som de arbetat med. Mot bakgrund av upprinnelsen till det längsgående temat och tanken att bidra till synliggörandet av gemensamma erfarenheter, känns detta finska bidrag som en osedvanligt passande avslutning.