Bakgrund

Studien tar upp hur digitala verktyg utvecklats sedan datorns införande i skolans värld på 1970-talet fram till dagens användning av surfplattan i förskolans verksamhet. Barns lärande med digitala verktyg belyses utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Studien tar även upp läroplanens mål utifrån ämnet och se på de för- och nackdelar som finns kring digitala verktyg i förskolan. I och med surfplattans implementering i förskolan, belyser studien även vikten av kompetensutveckling för pedagogerna.

Syfte

Syftet med vår studie är att ta reda på pedagogernas erfarenhet och inställning till användandet av surfplattor i förskolan.

Metod

Vi har genomfört en kvantitativ studie i form av en enkätundersökning som skickats till pedagoger i två olika kommuner.

Resultat

Efter avslutad undersökning fann vi att användandet av surfplattan av pedagogerna i förskolan står i relation till erfarenhet hos de verksamma pedagogerna, och den vanligaste orsaken till att surfplattan inte användes berodde på att pedagogerna visste för lite om hur den fungerar, att den var krånglig att använda, tog bort fokus från resten av den pedagogiska verksamheten samt att barnen blev för stillasittande. Samtidigt visade det sig även att majoriteten av de deltagande pedagogerna anser att surfplattan är ett bra redskap för barns lärande och utveckling och de flesta upplevde att surfplattan väckte barnens intresse. En tredje aspekt av vår undersökning var det stora behovet och den framstående önskan om kompetensutveckling för pedagogerna kring surfplattan och dess användningsområden.