HQ-kraschen: en fallstudie av HQ Banks och KPMG:s kriskommunikation
2015 (Swedish)Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 20 credits / 30 HE credits
Student thesisAlternative title
The HQ-collapse : a case study of HQ Bank‟s and KPMG‟s crisis communication (English)
Abstract [sv]
2010 kraschade HQ Bank till följd av en felvärdering i bankens tradingavdelning. Därefter cirkulerade banken och revisionsföretaget KPMG i media. Syftet med denna uppsats är att bidra till diskussionen kring legitimering och redovisningsteori genom att analysera kriskommunikation i finanssektorn. Studiens analys baseras på en syntes av två redan etablerade modeller om kriskommunikation: Situational Crisis Communication Theory (Coombs 1995;2004;2006;2007) och Image Repair Theory (Benoit 1995/2014). Uppsatsen är utformad som en fallstudie med en textanalys som berör två företag. Analysmaterialet består av 19 tidningsartiklar som innehåller uttalanden där anställda från de berörda företagen försvarar, förklarar eller på annat sätt kommenterar organisationernas agerande. I studien formuleras tre forskningsfrågor: hur besvaras krisen av de berörda företagen, hur förändras kriskommunikationen över tid och på vilket sätt används redovisningsprinciper och normer som argument i HQ Bank och KPMG:s kriskommunikation. Analysen av det empiriska materialet leder fram till fem slutsatser: den första är att när företag korrekt bedömer den initiala krisnivån och möter den med passande kommunikation kan en kris hanteras. En andra slutsats är att när HQ Bank hamnar i legala problem följs inte planerade kommunikationsstrategier. En tredje slutsats är att företagen ofta försöker placera skuld hos externa parter tills det att krisen når ett för allvarligt läge, då försöker företagen utse en enskild syndabock inom organisationen hellre än att hela företaget skuldbeläggs. En fjärde slutsats är att ett företag med tidigare erfarenhet av kriser har ett högre hot mot organisationens anseende. Den femte och avslutande slutsatsen är att gråzoner i redovisningens regelverk kan användas till att försvara HQ Bank och KPMG:s agerande eftersom redovisningsprinciper och normer har använts som argument i både HQ Banks och KPMG:s kriskomunikation. Studiens teoretiska bidrag utgörs av den syntesmodell av Situational Crisis Communication Theory och Image Repair Theory som kan bidra med en bredare kunskap om kriskommunikation. Dock behövs vidare forskning för att säkerställa modellens validitet och användbarhet.
Abstract [en]
In 2010, HQ Bank collapsed due to a misevaluation in the bank‟s trading department. After that, the bank and the audit firm KPMG circulated in the media. The purpose of this essay is to contribute to the discussion about legitimation and accounting theory by analyzing crisis communication in the financial sector. This study‟s analysis is based on a synthesized model of two established theories in the field of crisis communication: Situational Crisis Communication Theory (Coombs 1995;2004;2006;2007) and Image Repair Theory (Benoit 1995/2014). This essay is shaped as a case study with a text analysis that involves two companies and it‟s material consists of 19 articles that contains statements where employees of the concerned companies defend, explain or otherwise comment the organizations actions. The study has three research questions: How do the concerned companies respond to the crisis, how does the crisis communication change over time and in what way are accounting standards being used as arguments in HQ Bank and KPMG‟s crisis communication. The analysis of the empirical material leads to five conclusions. The first conclusion is that when companies correctly asses the initial crisis responsibility and communicate accordingly, a crisis can be handled. A second conclusion is that when HQ Bank becomes involved with legal issues, planned crisis communication strategies stops being followed. A third conclusion is that the companies in this study often try to place guilt with external organizations until the crisis reaches a state that is too serious. At that point, a specific scapegoat within the company is singled out rather than having the whole organization blamed for the crisis. A fourth conclusion is that companies with a history of crises has a greater reputational threat. The fifth and last conclusion is that accounting standards are used as arguments in HQ Bank and KPMG‟s crisis communication. This study‟s theoretical contribution constitutes of the synthesized model of Situational Crisis Communication Theory and Image Repair Theory that could contribute to a broader understanding of crisis communication, although further research is needed to ensure the model‟s validity and usefulness.
Place, publisher, year, edition, pages
2015. , p. 42
Keywords [en]
Crisis, Communication, Legitimation, Situational Crisis Communication Theory, Image Repair Theory, Financial sector
Keywords [sv]
Kris, Kommunikation, Legitimering, Situational Crisis Communication Theory, Image Repair Theory, Finanssektor
National Category
Business Administration
Identifiers
URN: urn:nbn:se:hb:diva-944OAI: oai:DiVA.org:hb-944DiVA, id: diva2:865291
Subject / course
Företagsekonomi - Civilekonom
Supervisors
Examiners
2015-11-052015-10-272015-11-05Bibliographically approved