Syftet med vår studie är att kartlägga och förklara hur transparenta svenska börsbolag är vid redovisningen av utfallet samt bakgrunden till kortsiktig rörlig ersättning för den verkställande direktören, samt att identifiera potentiella förklaringar och bakomliggande orsaker till transparensen. Vi har valt att studera de 29 bolag som representerar de 30 mest omsatta aktierna på Stockholmsbörsens Large Cap lista (OMXS30). Metodmässigt kan studien delas in i två huvudsakliga delar. I den ena delen av studien använder vi en kvantitativ ansats och tillämpar ett positivistiskt synsätt. I den andra delen av studien använder vi en kvalitativ ansats och tillämpar ett hermeneutiskt synsätt. Vid insamlingen av datamaterialet har vi inspirerats av en tvärsnittsdesign där huvudsakliga syftet har varit att samla in relevant information för att kunna bedöma transparensen utifrån en egen framtagen modell. Modellen utgörs av fem kriterier inspirerade av Ersättningsakademiens riktlinjer för rapportering av ersättning och syftar till att ge en samlad bedömning av de studerade bolagens transparens. Vi har även identifierat ett antal potentiella förklarande variabler utifrån vilka vi har studerat orsakssamband till transparensen. Vi har dessutom analyserat kommunikationen utifrån ett legitimitetsperspektiv med avsikt att få en förståelse för bolagens val av rapportering. Utifrån resultatet av vår studie kan vi finna stöd till den kritik som riktats mot en bristande transparens vid rapportering av rörlig ersättning till verkställande direktören. Vi kan även se tendenser till att det orsakssamband som tidigare studier belyst mellan transparens och styrelsens oberoende, kan gälla även för svenska börsnoterade bolag.

The purpose of this study is to describe and explain the transparency of Swedish public companies when it comes to the reporting of short term bonus payment to the chief executive officer. Furthermore we intend to identify possible explanations and underlying causes regarding the transparency. We have selected the 29 companies that represent the 30 most traded stocks on the Stockholm Stock Exchange (OMXS30). Methodology, the study can be divided into two primary parts. In the first part of the study we use a quantitative approach and apply a positivistic view. In the second part of the study we use a qualitative approach and apply a hermeneutic view. When it comes to collecting data we have been inspired by a cross section design and the primary focus has been to collect relevant information to allow an assessment of the transparency with a model we have developed. This model consists of five criteria inspired by the Ersättningsakademiens (Compensation Academy) guidelines regarding the reporting of compensation and is designed to provide an overall assessment of the studied company’s transparency. We have also identified a number of possible explanatory variables from which we have studied underlying causes to the transparency. Furthermore we have analyzed the communication from a perspective of legitimacy with the intent to obtain an understanding regarding the company’s choice of reporting. From the result of the study we find support to previous criticism regarding lacking transparency on the matter of the reporting of short term bonus payments to the CEO. We can also see tendencies to the fact that the causation that previous studies pointed out between transparency and the independence of the board, may exist in Swedish publicly traded companies as well.