I bakgrunden ges en överblick av på vilka sätt män och kvinnor behandlas olika inom hälso-  och sjukvården. Även Hirdmans teori om genussystemet, samt lagar och riktlinjer som rör rätten till vård på lika villkor tas upp. Syftet med denna studie är att ytterligare tydliggöra och beskriva på vilket sätt köns- och genustillhörighet påverkar den vård patienter erhåller vid kontakt med hälso- och sjukvården. Studien är en systematisk litteraturstudie som bygger på Axelssons modell. Både kvantitativa och kvalitativa vetenskapliga artiklar har analyserats. Artiklarna har sökts i databaserna Cinahl, Pubmed och Psycinfo.

Efter gemensam analys och diskussion identifierades fyra teman som beskriver olika sätt att särbehandla män och kvinnor på, dessa fyra teman var följande: Utebliven eller ojämställd behandling, Olika förklaringar till symptom på sjukdom och ohälsa, Att misstros och antas vara icke trovärdig, Att kategoriseras i enlighet med genusstereotypa föreställningar. Det första temat var den mest vanligen förekommande sortens särbehandling. Genusbias som är en av de bakomliggande orsakerna till ojämställd vård kan leda till felbehandlingar och vårdlidande. Inom vårdvetenskapen betraktas patienter i första hand som könsneutrala individer, ett fokus som kan göra att genusbetonade skillnader i vård och behandling förbises. Ökad kunskap om hur genusbias uppstår, motverkas och formar vårdrelationen är därför viktig både inom vårdvetenskapen och i praktiken.