Risken att drabbas av demens ökar med stigande ålder. Antalet demenssjuka kommer att öka beroende på att befolkningen blir allt äldre. I och med detta ökar även antalet anhöriga som har en viktig roll i vården av den sjuke. I Sverige finns det ca 1,3 miljoner personer som ger stöd eller vård till närstående regelbundet. Demens är en diagnos för en rad symtom, med bland annat sviktande minne och nedsättning av andra kognitiva funktioner, vilket i sin tur har allvarliga konsekvenser för individer, familjer och hälso- sjukvårdssystem. De vanligaste formerna av demens är Alzheimers sjukdom, vaskulär demens och frontallobsdemens. En demenssjukdom medför ofta en stor fysisk, psykisk och social påfrestning. Syftet med litteraturstudien var att belysa anhörigvårdares upplevelse av att leva med en närstående som drabbats av demens. Studien baseras på nio kvalitativa och två kvantitativa artiklar. Analysen resulterade i tre huvudkategorier: "Upplevelse av förändrad relation", "Upplevelse av förändrad vardag" och "Upplevelse av stödbehov".

I resultatet framkom det att anhöriga upplevde en rollförändring vilket påverkade såväl relationer som anhörigas hälsa. Upplevelser av ensamhet, bundenhet och isolering var stor samt känslan av att förlora kontrollen över sitt liv. Resultatet visar även på att anhöriga kan uppleva meningsfullhet i vårdandet. Personen med demens blir ofta allt mer beroende av familjemedlemmars stöd för att klara sin dagliga livsföring. Anhöriga behöver i sin tur stöd för att hantera vardagen och för att öka känslan av trygghet i deras omsorgssituation. En sjuksköterska behöver goda grundläggande kunskaper om den kliniska bilden och symtomatologi av kognitiv nedgång för att kunna ge anhöriga värdefulla råd och information.