Vid akut hjärtinfarkt är symptomen oftast kraftfulla och smärtsamma. Patienterna är allmänpåverkade och upplever lidande i samband med insjuknandet. Upplevelsen kan vara traumatisk och få negativa följder, men skadan kan begränsas och lidande lindras i det prehospitala vårdmötet. Ambulanssjuksköterskan kan vara den första vårdaren som möter patienter med hjärtinfarkt och det är sjuksköterskans ansvar att möta patienten i hans/hennes lidande. Tidigare forskning påtalar svårigheter då det gäller att kommunicera med patienter som genomgår en livskris och att genomföra ett samtal som genererar oro och ångest hos patienter med symptom på hjärtinfarkt. Studiens syfte är att beskriva ambulanssjuksköterskans upplevelser av vårdande som möjliggör lindrat lidande hos patienter med misstänkt hjärtinfarkt. En kvalitativ intervjustudie med sex informanter genomfördes vid två ambulansverksamheter i västra Sverige. Induktiv design valdes enligt Elo och Kyngäs (2007). Resultatet presenterar ett vårdande förhållningsätt utifrån underkategorier, kategorier och en huvudkategori. Kategorierna är: Ambulanssjuksköterskans lugna förhållningssätt, Ambulanssjuksköterskans engagemang och följsamhet, Patientens delaktighet, Patientens insikt och kunskap samt Anhörigas delaktighet. Slutligen redovisas huvudkategorin: Förmedla kontroll i en kaotisk livssituation.

Resultatet kan förstås som att ett lindrat lidande hos patienter med misstänkt hjärtinfarkt kan uppnås genom att ambulanssjuksköterskan förmedlar kontroll i en kaotisk livssituation. Kännetecknande för ett sådant vårdande är ett lugnt förhållningssätt samt engagemang och följsamhet till den individuella patienten. Patientens delaktighet samt patientens insikt och kunskap i sin livssituation beaktas likväl som de anhörigas delaktighet. Slutsatsen är att ett vårdande förhållningssätt som förmedlar kontroll i en kaotisk situation upplevs kunna ha en lindrande effekt på stress, oro, smärta och rädsla. Samtidigt framkommer det att ambulanssjuksköterskorna upplever att det finns situationer där patienten upplevs vara oemottaglig för information likväl som att fysisk beröring inte har någon lindrande effekt.