I sjuksköterskans dagliga arbete möter han eller hon många olika individer i olika åldrar. Ett gott bemötande från vården kan resultera i att individen upplever en trygghet och vågar uppsöka vården vid lidande. I Sverige finns det ett flertal barn som har en förälder med en somatisk sjukdom med minst en veckas sjukhusvård. Då barn inte får utrymme till att hantera den ovana situationen kan barnet skapa vanföreställningar om att det är barnets fel att föräldern vårdas på sjukhus. Sjuksköterskan bör möta varje individ utifrån dennes förutsättningar och anpassa kunskapsnivån efter detta. Hur kan sjuksköterskan bemöta barn som anhöriga? Vad kan sjuksköterskan göra för att stödja föräldrarna?

Syftet med denna uppsats är att belysa fenomenet barn som anhörig ur olika perspektiv. Uppsatsens metod bygger på en litteraturstudie. Totalt har 11 kvalitativa och kvantitativa artiklar granskats och sammanställts till ett resultat. Det framkommer i resultatet att barn upplever ett besök hos sin anhörig som positivt då barnet får en känsla av att vara delaktig och betydelsefull för patienten och dennes vård. Föräldrar uttrycker en önskan om att få mer stöd från vårdpersonalen i den ovana situationen. Sjuksköterskan önskar mer utbildning kring ämnet samt att det är av vikt att involvera barnet i vården och delge barnet den informationen som krävs innan, under samt efter besöket.