Den psykiska ohälsan bland barn ökar. Psykisk ohälsa i barndomen leder till lidande för individen och påverkar såväl skolresultat som sociala relationer. Att tidigt uppmärksamma tecken på psykisk ohälsa och att arbeta hälsofrämjande genom att stödja skyddsfaktorer för psykisk hälsa har betydelse för den enskilda individens framtida hälsa och välbefinnande som för folkhälsan i stort. Skolan är en betydelsefull hälsofrämjande arena där skolsköterskan har en unik nyckelposition för att stödja barns psykiska hälsa genom den kontinuerliga kontakten med eleverna i deras vardagliga skolmiljö. Författarna vill med denna studie öka förståelsen för hur skolsköterskan i det dagliga mötet med barnen verkar hälsofrämjande. Syftet med studien var att beskriva skolsköterskornas erfarenhet av att arbeta hälsofrämjande med barns psykiska hälsa. För att besvara syftet har studien genomförts med hjälp av en kvalitativ metod utifrån en induktiv ansats. Kvalitativa interjuver genomfördes med åtta skolsköterskor i tre kommuner i Västra Götaland. Data analyserades därefter genom kvalitativ innehållsanalys. Tre kategorier framträdde i resultatet vilka beskriver att möta barnet där det befinner sig, att lita på sin intuition och att jobba tillsammans.

Studien visar på hur skolsköterskors erfarenhet av att kunna arbeta hälsofrämjande med barns psykiska hälsa kräver trygga och tillitsfulla relationer vilket förutsätter att skolsköterskan är tillgänglig, har tid och är synlig för barnen vilket möjliggör för dem att spontant söka upp skolsköterskan när behov uppstår. Genom att skolsköterskan lyssnar på barnets berättelse och bekräftar dennes tankar och känslor kan skolsköterskan i dialogen stärka och stödja barnet. Skolsköterskans intuition och erfarenhet i mötet med det enskilda barnet är viktiga redskap för att uppmärksamma psykisk ohälsa och att främja psykisk hälsa. Skolsköterskornas erfarenheter visar även på vikten av god samverkan med andra och framförallt med lärarna för att identifiera barn som är i behov av mer stöd. Resultatet belyser också betydelsen av kollegialt stöd för att arbeta med dessa frågor. I studiens diskussionsdel redogörs reflektioner kring metodprocessen samt huvudfynden i resultatet i relation till tidigare forskning.