Inom vården är det inte ovanligt att det uppstår konflikter i personalgruppen, som kan ha stor påverkan på både den psykosociala arbetsmiljön och för den omvårdnad och det bemötande patienter och närstående får. Chefer i vården upplever att konflikter och konflikthantering är svårt. Tidigare studier visar att chefer inom vården i hög utsträckning undviker att gå in i konflikter, eller, försöker lösa konflikter på ett sätt som endast ger en kortvarig lösning. Då konflikter kan ha påverkan på patientens omvårdnad är det en viktig uppgift för chefen att ta tag i de konflikter som uppstår. Syftet med studien var att undersöka vårdenhetschefers erfarenheter av konflikter i arbetsgruppen.

Studien är en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Sju vårdenhetschefer intervjuades om sina erfarenheter av konflikter i arbetsgruppen. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i kategorierna chefsrollen, stöd, förhållningssätt och bristande omvårdnad. I resultatdiskussionen diskuteras hur en kombination av bristande kunskap, upplevelsen av att vara ensam i sin roll och att som chef ha ett vårdande förhållningssätt till sina medarbetare, kan bidra till att chefer använder konflikthanteringsstrategier som inte ger en varaktig lösning.

Att vara sjuksköterska och chef kan innebära en särskild utmaning när sjuksköterskans vårdande perspektiv följer med in i chefskapet och påverkar relationen till medarbetarna. För att förbättra vårdenhetschefers möjlighet att hantera interpersonella konflikter på ett konstruktivt och långsiktigt sätt, behövs utbildning och träning i konflikthantering. Genom att erbjuda handledning och mentorskap till såväl nya som mer erfarna vårdenhetschefer ges möjlighet till ökad medvetenhet om betydelsen av ett vårdande perspektiv vid konflikthantering.