Ambulanssjuksköterskor bedriver en avancerad vård i en ofta komplex miljö. Att identifiera en ofri eller hotad luftväg och vidta adekvata åtgärder kan göra skillnaden mellan liv och död för patienten. Trots att studier har visat att kunskapen är låg kring luftvägshanteringen så är detta en uppgift som ambulanssjuksköterskorna förväntas att lösa. Syftet med studien var därför att belysa ambulanssjuksköterskornas upplevelser av att vårda patienter med ofria eller hotade luftvägar. En kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats har utförts genom åtta intervjuer. Deltagarna bestod av fem män och tre kvinnor som arbetade inom två olika regioner i västra Sverige. Intervjuerna analyserades med hjälp av Graneheim och Lundmans (2004) beskrivning av en kvalitativ innehållsanalys vilket genererade tre huvudkatergorier och åtta underkategorier. Huvudfynden som framkom i resultatet var att deltagarna inte kände sig trygga med hanteringen av ofria och hotade luftvägar. Det kunde bero på brist av information från larmcentralen, bristande egen eller kollegial kompetens, otillräcklig utrustning eller svåra arbetsförhållanden. Slutsatsen av studien är att förändringar bör ske inom de olika organisationerna för att ambulanssjuksköterskorna ska få mer utbildning kring hanteringen av ofria och hotade luftvägar. Kvantitativ forskning kring hur framgångsrika ambulanssjuksköterskorna är vid luftvägshantering bör utföras för att kunna skapa en trygghet hos ambulanssjuksköterskorna och för att optimera vården av patienter med ofria eller hotade luftvägar.

Ambulance nurses provide advanced care in often complex environments. Identifying an obstructed or compromised airway and taking appropriate measures can be the difference between life and death for the patient. Despite studies indicating a low level of knowledge regarding airway management, ambulance nurses are still expected to handle these situations effectively. Therefore, the aim of this study was to highlight ambulance nurses experiences of caring for patients with obstructed or compromised airways. A qualitative interview study with an inductive approach was conducted through eight interviews. The participants consisted of five men and three women working in two different regions in western Sweden. The interviews were analyzed using Graneheim and Lundman’s (2004) description of qualitative content analysis, which generated three main categories and eight subcategories. The key findings revealed that participants did not feel confident in managing obstructed or compromised airways. This lack of confidence was attributed to insufficient information from the emergency dispatch center, inadequate personal or collegial competence, insufficient equipment or challenging working conditions. The study concludes that organizational changes are necessary to provide ambulance nurses with more training in airway management. Further quantitative research on the success rates of ambulance nurses in airway management should be conducted to enhance their confidence and optimize the care of patients with obstructed or compromised airways.