Under år 2011 infördes det förstärkta folkinitiativet i Kommunallagen (SFS 2017:725) och avsikten med införandet av ett förstärkt folkinitiativ var att initiativ från medborgarna oftare skulle resultera folkomröstningar. Det behövs minst tio procent av de röstberättigade i kommunen för att väcka en fråga och att minst två tredjedelar av ledamöterna i kommunfullmäktige röstade mot initiativet om en folkomröstning inte skulle genomföras. Enligt regeringen (Prop. 2009/10:80) skulle ett reformerat folkinitiativ innebära att medborgarna allt oftare kommer in i den politiska processen där de har möjligheten att påverka de politiska besluten. Ett icke reformerat folkinitiativ skulle betyda att initiativen många gånger skulle bli avslagna i kommunfullmäktige och leda till att medborgarnas skulle känna att de inte togs på allvar. Risken med det kunde bli att direktdemokratin i stället för att förstärkas så skulle den bli försvagad. Syftet med studien är att undersöka om politikernas lyhördhet gentemot medborgarnas vilja har påverkats av införandet av det förstärkta folkinitiativet, samt om ett procentuellt valdeltagande och kommunens storlek har in inverkan på politikernas val att följa eller inte följa resultatet och medborgarnas vilja. I studien använder vi en kvantitativ metod och genom en insamling av sekundärdata från statliga myndigheter och kommuner fick vi fram den information vi behövde. Den sekundärdata som samlats in kodades om till mätbara variabler och varje variabel analyserades genom en deskriptiv analys. Därtill analyserades den beroende variabeln med de oberoende variablerna genom en logistisk regressionsanalys. Resultatet av den logistiska regressionsanalysen visar på att kommunernas storlek inte har en inverkan på politikernas lyhördhet, medan före och efter reformen och det procentuella valdeltagandet påverkar politikernas lyhördhet till medborgarnas vilja. Trots det visade det sig att initiativen allt oftare resulterade i folkomröstningar före reformen och inte lika ofta efter. Det kan tyda på att det reformerade folkinitiativet inte har haft någon inverkan på politikernas lyhördhet.

The enhanced people´s initiative was implemented during 2011 in the municipal law (SFS 2017:725) and the intent of implementing the enchanced people´s initiative was that the citizens initiative would more often result in a referendum. It required a minimum of ten procent of the voters in a municipality to raise a matter and at least two-thirds of the commissioners in a city council to vote against the inititative. According to the government (Prop. 2009/10:80) a reformed initiative would also mean that the citizens more often could participate in the political process where they have the opportunity to affect the decision directly. A non reformed initiative would lead to declined initiatives by the city council and that the citizen could feel like they were not taken seriously. The risk in that could be that the direct democracy would not be strengthen and instead be weakened. The purpose of the study was to investigate if the politician´s responsiveness to the will of the citizens is affected by the enhanced people´s initiative both before and after the reform, and also if a percentage voter turnout and the size of a municipality can affect the politician´s choice to follow or not to follow the result and the will of the citizens. We used a quantative method in this study and we found the data we needed through the collection of secondary data from public authority and municipality. The collected secondary data was recoded to measurable variables and each of the variables was analyzed through a descriptive frequency. In addition the dependent variabel was analyzed with the undependent varaibles through a logistic regression. The result of the logistic regression indicated that the size of the municipality does not affect the politician’s responsiveness, whereas before and after the reform and the percentage voter turnout does affect the responsiveness of the politicians. Nevertheless, it indicated that the initiative more often leads to a referendum before the reform and not as often after. It can mean that a people’s initiative does not affect the politician’s responsiveness.