Studien utgår från den svenska coronastrategin som utvecklades av regeringen i samråd med Folkhälsomyndigheten, för att hantera smittspridningen av covid-19. Syftet med studien är dels att redogöra för hur Sveriges coronastrategi förändrades under pandemin, dels att bidra med förklaringar till vad som kan ha inverkat på, och format den eventuella förändringen av strategin. Tidigare forskning berör framför allt pandemins inledning, och visar att den svenska coronastrategin urskilde sig från andra länder genom en hög grad av frivilliga åtgärder samt Folkhälsomyndighetens framträdande roll. Den tidigare forskningen framhäver institutionella förklaringar till varför den svenska strategin formades som den gjorde. Studien avser att bygga vidare på förklaringarna genom att studera strategin som helhet och hur den förändrades. Till hjälp anläggs ett nyinstitutionellt teoretiskt ramverk med olika perspektiv som både förklarar institutionell kontinuitet och institutionell förändring. Studien är kvalitativ och utgår från en abduktiv ansats. Empirin består av offentliga dokument, och det insamlade materialet bearbetas genom en idéanalys, där konstruerade idealtyper analyseras mot vad som framkommit av dokumenten. Resultatet pekar på att strategin förändrades vad gäller relationen mellan Folkhälsomyndigheten och regeringen, genom en förändring från evidensbaserade åtgärder till åtgärder byggda på en försiktighetsprincip samt en övergång från informativa till fler reglerande styrmedel. Analysen visar att flera nyinstitutionella idealtyper tillsammans, kan ge förklaringar till förändringen av coronastrategin. Förändringen kan förstås som en strävan efter legitimitet, där historiska institutionella logiker bryts ner och tar efter andra, när strategins legitimitet hotas. Studiens metod och angreppssätt kan problematiseras utifrån forskarnas inblandning och betydelse för utformandet av idealtyperna, samt risken att skapa idealtyper som tvingas på materialet, trots att de inte har någon förklaringskraft. Samtidigt antar studien en öppen ansats kring utformningen och utgår från tidigare forskning i skapandet av relevanta idealtyper.