Patienter med svårläkta bensår har ett komplext vårdbehov där sårrelaterade kostnader har en betydande på verkan på hälso- och sjukvårdsbudgeten. Behandlingen kräver kontinuitet och ett tvärprofessionellt angreppssätt för att optimera läkningen och hantera patientens livskvalitet som ofta påverkas negativt av smärta och isolering. En stor del av distriktssköterskans arbete inom primärvården består av omvårdnad av svårläkta bensår. Omvårdnaden bör baseras på evidens för att säkerställa att patienten får den bästa möjliga och resurseffektiva vården. Syftet med studien är att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av att arbeta evidensbaserat vid omvårdnad av patienter med svårläkta bensår i primärvården. Integrativ systematisk litteraturöversikt valdes som metod och datainsamlingen i databaserna CINAHL, PubMed och PsycInfo resulterade i att 15 vetenskapliga artiklar inkluderades i resultatet. Datan analyserades enligt Bettany-Saltikov och McSherry. Litteraturöversiktens resultat redovisades i tre kategorier med tillhörande underkategorier. Första kategorin, Barriärer för evidensbaserad omvårdnad vid sårvård, beskrev att det fanns en stor variation bland distriktssköterskorna kring kunskapen i att behandla svårläkta bensår i primärvården. Andra kategorin, Vikten av en fungerande organisation, beskrev organisatoriska hinder såsom sämre samarbete med läkarna, tidsbrist och otydliga rutiner samt svårigheter med kunskapsinhämtning. Tredje kategorin, Kompetensutveckling och kunskapskällor, belyste att klinisk erfarenhet och regelbunden träning har varit avgörande för distriktssköterskors/sjuksköterskors självsäkerhet och förmåga att fatta beslut vid omvårdnad av svårläkta bensår. Dock påverkade organisationens struktur distriktssköterskans möjlighet att arbeta evidensbaserat. Denna studie kan bidra till att öka medvetenheten om evidensbaserad vård och på vilket sätt det kan gynna patienter, vårdpersonal, ekonomin och folkhälsan.

Patients with hard-to-heal leg ulcers have complex care needs and the costs related to these wounds significantly impact the healthcare budget. Treatment requires continuity and a cross-professional approach to optimize healing and manage the patient's quality of life, which is often negatively affected by pain and isolation. A large part of the district nurse's work in primary care consists of caring for hard-to-heal leg ulcers. The care should be evidence-based to ensure that the patient receives the best possible and most resource-efficient care. The aim of the study is to describe district nurses' experiences of working evidence-based when caring for patients with hard-to-heal leg ulcers in primary care. An integrative systematic literature review was chosen as the method, and data collection from the databases CINAHL, PubMed, and PsycInfo resulted in the inclusion of 15 scientific articles in the findings. The data was analyzed according to Bettany-Saltikov and McSherry. The results of the literature review were presented in three categories with associated subcategories. The first category, Barriers to evidence-based care in wound care, described a significant variation among district nurses regarding knowledge in treating hard-to-heal leg ulcers in primary care. The second category, The importance of a functioning organization, described organizational barriers such as poor collaboration with doctors, time constraints, and unclear routines, as well as difficulties in acquiring knowledge. The third category, Competence development and knowledge sources, highlighted that clinical experience and regular training have been crucial for district nurses' confidence and ability to make decisions when caring for hard-to-heal leg ulcers. However, the organization's structure affected the district nurse's ability to work evidence-based. This study can contribute to increasing awareness of evidence-based care and how it can benefit patients, healthcare personnel, the economy, and public health.