Den 1 januari 2023 infördes International Financial Reporting Standard (IFRS) 17, en ny redovisningsstandard för försäkringsavtal, som ersatte föregångaren IFRS 4. Innan etableringen av internationella redovisningsstandarder varierade den finansiella rapporteringen betydligt mellan länder och företag, vilket ledde till inkonsekvenser och svårigheter att jämföra finansiell information. Ett område som länge har varit föremål för varierande redovisningsmetoder är försäkringskontrakt, vilket har resulterat i bristande enhetlighet i redovisningspraxisen. IFRS 4, som infördes 2004 som en interimstandard, kritiserades för att tillåta en mångfald av redovisningsmetoder, vilket försvårade bedömningen av bolagens finansiella ställning, riskexponering och jämförelse av försäkringsavtal mellan länder och branscher. Denna variation ansågs strida mot International Accounting Standards Boards (IASB) konceptuella ramverk och intressenternas behov av tillgång till jämförbar information för att utvärdera finansiell prestation. IFRS 17 syftar till att standardisera redovisningen av försäkringsavtal för att öka transparensen och jämförbarheten. Alla börsnoterade svenska företag är skyldiga att tillämpa IFRS, däremot är majoriteten av svenska försäkringsbolag inte börsnoterade, vilket innebär att det främst var svenska banker som påverkades av övergången till den nya standarden. Därav var studiens syfte att bidra till forskningen genom att undersöka vilka övergångseffekter IFRS 17 har haft på svenska bankers finansiella redovisning och de krav IASBs intressenter har framfört. Studien genomförs med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys av IASBs rapporter och en dokumentanalys med kvantitativa inslag av tre svenska bankers finansiella rapporter. Studien bekräftar att implementeringen av IFRS 17 har förbättrat kvaliteten och jämförbarheten i svenska bankers finansiella rapportering genom att införa enhetliga redovisningsprinciper för försäkringskontrakt. Implementeringen av IFRS 17 har medfört betydande förändringar i hur svenska banker värderar och rapporterar försäkringsavtal, vilket har lett till en marknadsmässig värdering av framtida kassaflöden och en minskning i bankernas egna kapital och rörelseintäkter. Vidare har den nya standarden stärkt de kvalitativa egenskaperna relevans, tillförlitlighet och jämförbarhet i de finansiella rapporterna samt visat på inflytandet av intressenternas synpunkter och krav, vilket har förbättrat deras förmåga att fatta informerade beslut baserade på mer transparent och tillförlitlig finansiell information.

On January 1, 2023, International Financial Reporting Standard (IFRS) 17 was introduced, a new accounting standard for insurance contracts that replaced the predecessor IFRS 4. Before the establishment of international accounting standards, financial reporting varied significantly between countries and companies, leading to inconsistencies and difficulties in comparing financial information. An area that has long been subject to varying accounting methods is insurance contracts, resulting in a lack of uniformity in accounting practices. IFRS 4, introduced in 2004 as an interim standard, was criticized for allowing a diversity of accounting methods, complicating the assessment of companies' financial positions, risk exposures, and comparisons of insurance contracts between countries and industries. This variation was considered inconsistent with the International Accounting Standards Board's (IASB) conceptual framework and the stakeholders' need for access to comparable information to assess financial performance. IFRS 17 seeks to standardize the accounting of insurance contracts to improve transparency and comparability. All publicly listed Swedish companies are required to comply with IFRS, however, since most Swedish insurance companies are not publicly listed, it is primarily the Swedish banks that were impacted by the transition to the new standard. Consequently, this study aims to contribute to the body of research by examining the transitional effects of IFRS 17 on the financial reporting of Swedish banks and the demands made by IASB's stakeholders. The study is conducted using a qualitative content analysis of IASB reports and a document analysis with quantitative elements of three Swedish banks' financial reports. The study confirms that the adoption of IFRS 17 has improved the quality and comparability of financial reporting among Swedish banks by standardizing accounting principles for insurance contracts. The implementation of IFRS 17 has led to significant changes in how Swedish banks value and report insurance contracts, resulting in a market-based valuation of future cash flows and a reduction in the banks' own capital and operating revenues. Furthermore, the new standard has strengthened the qualitative characteristics of relevance, reliability, and comparability in the financial reports, and has demonstrated the influence of stakeholders' views and demands, thereby enhancing their ability to make informed decisions based on more transparent and reliable financial information. This paper is written in Swedish.