Vikten av ett utvecklande genusarbete lyfts i förskolans styrdokument som en av flera viktiga delar som kan kopplas till förskolans uppdrag. Pedagoger i förskolan behöver vara medvetna om föreställningar och idéer som finns kopplat till flickor och pojkar för att kunna arbeta utifrån ett genusperspektiv. Barn i förskolan ska inte behöva begränsa sina intressen eller förmågor grundat på vilket biologiskt kön de har. Det är pedagogernas bemötande gentemot barnen i barngruppen som formar dem både i sin könsroll och som individer. I tidig ålder så möter många barn föreställningar som samhället skapat kring vad som anses vara stereotypiskt för de biologiska könen. Lärmiljön är en viktig del i arbetet med genus i förskolan och ses som grunden för barns lek och lärande. Det är också viktigt hur förskollärare förhåller sig till miljön samt hur de väljer att bygga upp lärmiljön på förskolans avdelningar. Förskolans miljö ska vara en inspiration och samtidigt utmana barnen till att utvidga förmågor och intressen utan att deras könstillhörighet eller könsnormer begränsar dem. Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare resonerar kring genusarbetet i förskolan, med fokus på lärmiljön. Metoden som används i studien är kvalitativ metod i form av intervjuer, vi valde att utföra semistrukturerade eller så kallade delvis strukturerade intervjuer. Resultatet visar att förskollärarna anser att det är viktigt att vara medveten om sitt förhållningssätt som pedagog i förskolan och att barn ska ses som enskilda individer och inte som sitt biologiska kön. Samtidigt förknippar förskollärarna begreppet genus mer med biologiskt än socialt kön. Resultatet visar också att det krävs närvarande pedagoger i barns lek för att kunna ge stöttning i leken och utmana deras tankar.