Språket är det främsta verktyget människor använder för att kommunicera med varandra. Vi använder även språket för att dela kunskaper och erfarenheter med andra människor samt utrycka våra känslor. Det innebär att språket bidrar till varje individs utveckling och lärande. Med hjälp av språk i samspel med andra människor kan vi exempelvis ställa en fråga, byta information och utveckla våra förmågor. Nuförtiden använder många förskolor i Sverige tydliggörande pedagogik som en del av sin verksamhet. Med hjälp av tydliggörande pedagogik till exempel bilder, symboler och tecken som alternativ och kompletterande kommunikation får barnen det stöd de behöver för att bli förstådda av sin omgivning och detta möjliggör en ökad språkutveckling. Det blir betydelsefullt i förskolan när det verbala språket för barn i tidig ålder är svårt att förstå. I läroplanen för förskolan, Lpfö18 (Skolverket 2018, ss.19–20) står det att utbildningen i förskolan ska anpassas till varje barns olika förutsättningar för att möta varje barns behov. Vår studie handlar om tydliggörande pedagogik och språkutveckling i förskolan. Syftet med denna undersökning är att undersöka hur pedagogerna arbetar med tydliggörande pedagogik för att främja språkutveckling hos de yngsta barn i åldrar ett till tre i förskolan. Studien använder kvalitativ metod för dataanalys och observationer som datainsamlingsmetod. Vi valde att studera detta ämne utifrån våra erfarenheter och vårt intresse av att få förståelse i hur pedagoger i förskolan arbetar med tydliggörande pedagogik. Datamaterialet är från fyra förskolor där observationsstudier genomförts av pedagogernas användning av tydliggörande pedagogik och deras språkutvecklande arbetssätt. Studiens resultat visar att pedagogerna arbetar aktivt med barns språkutveckling i förskolan på olika sätt. Pedagogerna använder tydliggörande pedagogik, bland annat konkreta föremål och bildstöd i form av symboler, dagsschema, toaschema, klädschema, ritprat och tecken som alternativ och kompletterande kommunikation (TAKK). Bildstöd är något som pedagogerna i studien vanligtvis använder främst vid samlingar och matsituationer för att skapa en trygg och lärande miljö som ger barnen en förutsättning att utveckla och lära sig.