Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • harvard-cite-them-right
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Kvinnliga målsägandes anmälningsbenägenhet kopplat till utredning av sexualbrott: Vilka faktorer påverkar kvinnors beslut att anmäla sexualbrott och medverka i en brottsutredning?
University of Borås, Faculty of Police Work.
University of Borås, Faculty of Police Work.
2024 (Swedish)Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
Abstract [sv]

Sexualbrott är en brottskategori innehållande flera olika typer av brott av sexuell karaktär. Enligt en undersökning från Brottsförebyggande rådet (2024) anmäldes totalt 293 112 brott mot person under 2023 och av dessa var 23 681 anmälda sexualbrott (Brå 2024). Ett vanligt förekommande problem är att målsägande som blivit utsatta för sexualbrott väljer att inte anmäla brottet och det finns därför ett stort mörkertal (Brå 2023). För de målsäganden som väljer att anmäla finns det målsäganden som sedan väljer att inte fortsätta medverka i polisutredningen. Studier visar vikten av målsägandes medverkan i rättsprocessen för att nå större framgång i polisens utredningar. Syftet med arbetet är att undersöka vilka faktorer som påverkar att en kvinnlig målsägande som blivit utsatt för sexualbrott väljer att anmäla eller att inte anmäla brott till polisen. Vidare syftar undersökningen till att studera vilka faktorer som påverkar kvinnliga målsägandens vilja att medverka i brottsutredningar gällande sexualbrott.

För att besvara våra frågeställningar har vi studerat tidigare forskning samt genomfört en enkätstudie. I enkätstudien deltog totalt 58 kvinnor som var över 18 år och blivit utsatta för sexualbrott. Den vanligaste faktorn till att kvinnorna valde att inte polisanmäla brott var att de skämdes eller hade skuldkänslor, detta valde 22 kvinnor (18,18%) som alternativ. Genom Chi-2 test samt Fisher's exact test, testade vi om kvinnor som utsatts av en bekant polisanmälde i lägre utsträckning än om förövaren varit obekant. Resultatet visade på en betydande skillnad i anmälningsbenägenheten om kvinnan utsatts av en bekant. Det framkom att en kvinna som blivit utsatt av en bekant anmäler brottet i lägre utsträckning till polisen än om kvinnan blivit utsatt av en obekant. I vår undersökning blev det tydligt att kvinnorna värdesatte ett bra bemötande från poliserna. Det framkom att den vanligaste faktorn för att målsägande fortsatte medverka var “Jag upplevde att polisen lyssnade på mig” tillsammans med “Jag ville att gärningspersonen skulle stå till svars och dömas”. Vår studie innefattar ett begränsat urval och få kvinnor som svarade på enkäten hade gjort en polisanmälan. Därav går det inte att dra några säkra slutsatser kring materialet gällande medverkan i utredning gällande sexualbrott.

Place, publisher, year, edition, pages
2024.
Keywords [sv]
Sexualbrott, polis, anmälningsbenägenhet, enkätstudie, målsägande.
National Category
Other Social Sciences not elsewhere specified
Identifiers
URN: urn:nbn:se:hb:diva-32375OAI: oai:DiVA.org:hb-32375DiVA, id: diva2:1889289
Supervisors
Examiners
Available from: 2024-08-15 Created: 2024-08-15 Last updated: 2024-08-15Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text in DiVA

By organisation
Faculty of Police Work
Other Social Sciences not elsewhere specified

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 111 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • harvard-cite-them-right
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf