Uppsatsen ämnar att studera trendfenomenet aesthetics på TikTok, och dess förhållande till dels mode och trender, och dels digitala sociala gemenskaper. Både fenomenet och plattformen där det existerar är förhållandevis nyfunna, och det finns därav en begränsad mängd tidigare forskning om begreppets innebörd. Syftet med studien är därmed att undersöka aesthetics som ett digitalt, socialt och moderelaterat fenomen. Detta för att bidra med kunskap om hur TikTok-aesthetics kan ses som ett trendfenomen. Studien har utförts genom en kvalitativ metod där en innehållsanalys har genomförts. Metoden innefattar ett insamlande av empiri på plattformen TikTok, där ljud, visuellt material, symboler, videostruktur och bakgrund har dokumenterats hos 12 olika aesthetics genom anteckningar och skärmdumpar. Urvalet av aesthetics har gjorts genom en förstudie, där populära och ofta förekommande aesthetics i nyhets- och modeartiklar noterades och ställdes mot data från Google Trends. Materialet har därefter kodats till fem övergripande kategorier som sågs återkomma i empirin; aesthetics från ett modeperspektiv, i användarnas händer, aesthetics som virtuell gemenskap, lekfullhet & kreativitet, samt imitation eller inte. Analysen har baserats på litteratur om estetik, mode och trenddynamik, sociala medier, och TikTok, samt på teori om den tredje platsen. Resultaten visar att TikTok-aesthetics präglas av användargenererat innehåll och lekfullhet, synligt i namngivning, visuella och musikaliska element. Aesthetics omfattar inte bara klädstilar, utan även platser, objekt och symboler, vilket gör det till ett “paket” som överskrider enbart modetrender. Studien presenterar också ett nytt perspektiv genom att betrakta TikTok-aesthetics som en “tredje plats”, där användare skapar sociala gemenskaper och grupptillhörighet, som beskriver detta fenomen som ett utrymme som skiljer sig från hemmet och arbetet. För framtida forskning kan denna studie fungera som en grund, särskilt för att utforska hållbarhetsaspekter och innebörden av fast fashion och second hand inom TikTok-aesthetics. Studien inkluderar inte företags- eller konsumentperspektiv, vilket kan utvecklas vidare för att förstå fenomenets roll inom marknadsföring. 

The thesis aims to study the trend phenomenon of aesthetics on TikTok and its relationship to both fashion trends, as well as digital social communities. Both the phenomenon and the platform on which it exists are comparatively recent, and therefore there is limited previous research on the definition of the concept. The purpose of the study is thus to investigate aesthetics as a digital, social, and fashion-related phenomenon. This is to contribute knowledge on how niche TikTok aesthetics can be seen as a trend phenomenon. The study was conducted using a qualitative method involving content analysis. The method includes collecting empirical data on the TikTok platform, where sounds, visual material, symbols, video structure, and background of 12 different aesthetics were documented through notes and screenshots. The selection of aesthetics was made through a preliminary study, where popular and frequently occurring aesthetics in news and fashion articles were noted and compared against data from Google Trends. The material was then coded into five overarching categories that were recurring in the empirical data: aesthetics from a fashion perspective, in the hands of users, aesthetics as a virtual community, playfulness & creativity, and imitation or not. The analysis was based on literature on aesthetics, fashion and trend dynamics, social media, and TikTok, as well as the theory of the third place. The results showed that TikTok aesthetics are characterized by user-generated content and playfulness, evident in naming, visual, and musical elements. Aesthetics encompass not only clothing styles but also places, objects, and symbols, making it a “package” that transcends mere fashion trends. The study also presents a new perspective by viewing TikTok aesthetics as a “third place,” where users create social communities and a sense of belonging, describing this phenomenon as a space distinct from home and work. For future research, this study can serve as a foundation, particularly for exploring sustainability aspects and the implications of fast fashion and second-hand within TikTok aesthetics. The study does not include business or consumer perspectives, which can be further developed to understand the phenomenon's role in marketing.