Sköra äldre utgör den patientgrupp ambulanssjukvården träffar allra mest. För de som är utan akut sjukvårdsbehov finns andra vårdalternativ än transport till en akutmottagning. Hänvisning till vård i hemmet med egenvårdsråd är en vårdnivå som är tillgänglig för ambulanssjuksköterskan och är väl anpassad för den sköra äldre patientgruppen då akutmottagningen många gånger upplevs vara en riskfylld miljö. Syftet med studien var att undersöka ambulanssjuksköterskors upplevelser av att rekommendera egenvård och lämna den sköra äldre patienten hemma när det ansågs optimalt att vidta en sådan åtgärd. Studien har en kvalitativ, induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta ambulanssjuksköterskor från Sahlgrenska Universitetssjukhus i Västra Götalands län. Materialet har analyserats med induktiv innehållsanalys enligt Elo och Kyngäs (2008) analysmodell. Resultatet mynnade ut i en huvudkategori; Möjligheter att påverka upplevelsen av att hänvisa och ge egenvårdsråd, samt tre generiska kategorier; organisatoriska möjligheter och utmaningar, patientens situation och ambulanssjuksköterskans perspektiv. Dessa tre inkluderade i sin tur åtta subkategorier. I resultatet framkom att upplevelserna kring att lämna egenvårdsråd och lämna sköra äldre patienter hemma var förenat med många varierande tankar och känslor. Upplevelserna berodde på de olika vårdgivarna som blev inkopplade och hur samarbetet med dem fungerade. Upplevelserna var även beroende på vilket stöd som ambulanssjuksköterskan hade, kunskapsmässigt och kollegialt, men också på de olika funktioner, möjligheter och begränsningar som patienten själv besatt. En del ambulanssjuksköterskor kände sig trygga i att ge egenvårdsråd till sköra äldre medan andra upplevde det svårare beroende på olika aspekter i det vårdande mötet. Vidare forskning inom ämnet och en utökad utbildning för ambulanssjuksköterskor inom geriatrisk vård efterfrågas.

The patient group that the ambulance service encounters the most are the frail elderly. For those elderly without urgent medical care needs, there are other care options than a transport to an emergency department. Referral to care at home with self-care advice is a level of care available to the prehospital emergency nurse and is well suited for the frail elderly patient group as the emergency department is often perceived to be a risky environment. The purpose of the study was to investigate prehospital emergency nurses' experiences of recommending self-care and leaving the frail elderly patient at home when it was considered the most optimal choice of action. The study has a qualitative, inductive approach. Semi-structured interviews were conducted with eight prehospital emergency nurses from Sahlgrenska University Hospital in Västra Götaland County. The material has been analyzed with inductive content analysis according to Elo and Kyngä's (2008) analysis model. The result resulted in a main category; “Opportunities to influence the experience of referral and self-care advice” as well as three generic categories; “organizational opportunities and challenges”, “the patient's situation” and “the prehospital emergency nurse's perspective”. The generic categories included eight subcategories. The results revealed that the experiences of giving self-care advice and leaving frail elderly patients at home were associated with many varying thoughts and feelings. The experiences depended on the involvement of different caregivers, and of the collaboration with them. The experiences were also depicted as depending on the support the prehospital emergency nurse was given, in terms of knowledge and collegial cooperation, but also depending on the various functions, possibilities and limitations that the patients themself possessed. Some prehospital emergency nurses felt confident in giving self-care advice to frail elderly people, while others perceived it as more difficult depending on various aspects of the caring encounter. Further research into the subject and an expanded education for ambulance nurses in geriatric care is required.