Hot och våld mot ambulanspersonal är ett globalt problem och även i Sverige har det varit ett ökande problem de senaste åren. Våldet i landet har både ökat och blivit grövre jämfört med tidigare och ambulanssjuksköterskor kan nu behöva vårda i en miljö som enbart anses som tillräckligt säker av polisen. Nästan 80% av ambulanspersonalen har rapporterat att de någon gång blivit utsatta för hot eller våld i någon form vilket påverkar både deras yrkesutövning samt privatliv negativt. Det finns idag begränsad forskning kring hur ambulanssjuksköterskor upplever mötet med patienten under hotfulla omständigheter och hur vårdandet påverkas. Syftet är därför att undersöka ambulanssjuksköterskors upplevelse av det vårdande mötet i en hotfull situation eller miljö. En kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats har genomförts genom 10 intervjuer med ambulanssjuksköterskor. Ambulanssjuksköterskorna valdes ut genom ett ändamålsenligt urval för att möjliggöra en bred variation. Intervjuerna analyserades därefter genom kvalitativ innehållsanalys vilket genererade sex subkategorier, tre generiska kategorier samt en huvudkategori. Studien visar att ambulanssjuksköterskorna upplever både utmaningar och möjligheter i det vårdande mötet, men det framkom att genom god kommunikation och bemötande, finns det ändå möjlighet till en viss nivå av vårdande. Efter upplevda händelser reagerar ambulanssjuksköterskor med olika emotionella känslor. Arbetsgivare bör därför erbjuda mer utbildning i olika former tillsammans med polisen, för ökad förståelse samt kunskap i det vårdande mötet. Arbetsgivare bör även införa obligatorisk samtalsuppföljning efter att medarbetare blivit utsatta för hot och våld.