samhälle. Dock visar de senaste PIRLS- och PISA-mätningarna att svenska elevers läsförståelse sjunker. Denna studie ämnar bidra med fördjupade kunskaper för att stödja elevers läsutveckling och läsmotivation. Enligt tidigare forskning behöver lärare arbeta strategiskt för att motivera elever till läsning och främja deras läsmotivation, för att förbättra resultaten. Genom att använda läsmotiverande undervisningsstrategier kan lärare hjälpa elever att utveckla sina läskunskaper och öka deras intresse för läsning. Med detta som utgångspunkt syftar studien till att undersöka fyra grundskolelärares uppfattningar gällande vad som motiverar elever till läsning, vilka undervisningsstrategier de använder samt hur de ser att de valda strategierna är gynnsamma för elevers läsmotivation. För att uppfylla studiens syfte har tre forskningsfrågor formulerats: 

Hur uttrycks lärarnas uppfattningar kring läsmotivation? 

Hur använder lärarna undervisningsstrategier för att främja läsmotivationen hos eleverna? 

Hur uttrycks lärarnas upplevelser kring de valda strategierna? 

Studien utgår från en fenomenologisk teori, för att synliggöra lärarnas erfarenheter, upplevelser och uppfattningar om fenomenet läsmotivation. Den metod som använts är kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att lärare har en central roll för att främja elevers läsmotivation genom att vara engagerade, skapa relationer, ta vara på elevers intressen och erbjuda intresseväckande läsmaterial. Därtill kan undervisningsstrategier som högläsning, tyst läsning, textsamtal och läsförståelsemetoder vara gynnsamma, för att elever ska ha möjlighet att utveckla läsmotivation. Lärare kan genom att observera elevers engagemang få en uppfattning om deras vilja till att läsa.