Alla barn och elever i den svenska grundskolan har rätt till en inkluderande utbildning och på så vis att få sina rättigheter respekterade och tillgodosedda. Skolväsendet i Sverige vilar på en demokratisk grund där lärarna förväntas planera en inkluderande undervisning, överallt och i alla sammanhang, för att möta elevvariationen med elevers skiftande förutsättningar och behov. Trots att skolväsendet vilar på denna demokratiska grund och att det förväntas av lärare att bedriva en inkluderande undervisning, finns det lärare som upplever hinder och dilemman i utförandet av en sådan inkluderande undervisning. 

Syftet med studien är att undersöka hur verksamma lågstadielärare, utan formella beslut, anpassar sin skrivundervisning till sin elevgrupp i svenskämnet för att främja inkludering, samt vilka möjligheter och hinder lärarna upplever för att bedriva en sådan anpassad skrivundervisning. Studien är kvalitativ, och den datainsamlingsmetod som har använts är intervju i form av en fokusgruppsintervju där tre verksamma lågstadielärare medverkar.  

Resultatet visar att det sker ett pedagogiskt arbete med en medvetenhet om en inkluderande skrivundervisning i form av olika undervisningsstrategier och extra anpassningar. Samtliga deltagande lärare delar med sig av konkreta exempel på hur de bedriver och anpassar sin skrivundervisning i svenskämnet för att främja inkludering, men även vilka möjligheter samt utmaningar en sådan undervisning kan möta.