Denna studie syftar till att undersöka hur fem verksamma lärare i årskurs 1–3 uppfattar elevers motivation i relation till matematikämnet och vilka undervisningsarbetsmetoder lärarna uppger att de använder sig av för att främja elevers motivation för ämnet matematik. 

För att besvara studiens syfte och frågeställningar har ett fenomenologiskt förhållningsätt valts ut då ett antal lärares uppfattningar och upplevelser inom fenomenet motivation för matematikämnet har undersökts. En kvalitativ ansatsmetod i form av semistrukturerade intervjuer har använts i studien för att få en inblick i, och förståelse för, hur fem verksamma lärare i årskurs 1–3 uppfattar elevers motivation för matematikämnet samt vilka undervisningsstrategier lärarna uppger att de använder sig av för att främja elevers motivation inom ämnet. När det kommer till analysprocessen har Malteruds (2003) analysmodell, bestående av fyra olika steg, använts för att kunna söka meningsbärande innehåll i det insamlade datamaterialet. Modellen möjliggör att dataanalysarbetet blir systematiskt då lärarnas utsagor har kodats och sammanfattats utifrån olika förutbestämda kategorier. Dessa kategorier anses, enligt tidigare forskning, vara relevanta för att få fram meningsbärande innehåll i lärarnas utsagor (Christoffersen & Johannessen 2015). 

Från resultatet framkommer det att eleverna i de lägre skolåldrarna (årskurs 1–3) har visat sig ha en hög motivation kring matematikämnet och matematikundervisningen. Dock lyfter flertalet av lärarna att högpresterande elever, såväl som lågpresterande elever, kan bli omotiverade om de inte får en rätt anpassad undervisning i form av utmaning eller lättare uppgifter. Flertalet av lärarna lyfter samtal och återkoppling som en avgörande faktor för elevers motivation, då lärarna uppger att de använder sig av positiv feedback i form av exempelvis beröm eller belöningar för att motivera sina elever till matematikinlärningen. Från resultatet framkommer elevers självbild som en aspekt på elevers motivation som i sin tur påverkas av lärarens entusiasm och feedback. Även lärare som positiva förebilder kan ha inverkan på hur elever motiverar sig inom ämnet då det, enligt vissa lärare, är av stor vikt att de är positivt inställda till ämnet. En varierad och anpassad undervisning lyfts av samtliga lärare och det framkom att lärare har varierande arbetssätt vad gäller att motivera elever. Läroboken, digitala verktyg, laborativa material samt det kooperativa lärandet anses, enligt lärarna, vara ett sätt som hjälper dem att arbeta på ett varierat sätt i matematikundervisningen, vilket i sin tur kan främja elevernas motivation. Gällande aspekten undervisningssammanhang anger ingen lärare något särskilt om användning av berättelser i matematikundervisningen som en viktig inverkan på elevers motivation, vilket skiljer sig från vad som framkommit i tidigare forskning