Läsförståelse är en grundläggande och central förmåga inom skola, arbetsliv och samhälle. Detta till trots sjunker läsförståelseresultaten, läsintresset minskar och skillnaderna mellan hög- och lågpresterande elever blir allt större. Detta indikerar att lärare behöver höja läsintresset bland elever och säkerställa adekvat undervisning för att kunna öka elevers läsförståelseresultat.

Syftet med den här studien är att bidra med nya kunskaper om ett antal lärares uppfattningar om läsförståelse för ämnet svenska i grundskolans årskurs 4–6. Fokus kommer att läggas på eventuella attityder, undervisningsstrategier och påverkansfaktorer kopplat till elevers kunskapsutveckling och läsförståelseförmåga. 

Studien utgår från ett fenomenologiskt ramverk och för att besvara syftet och frågeställningarna i enlighet med teorin användes semistrukturerade intervjuer med ett urval av fyra yrkesverksamma lärare i årskurs 4–6.  Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades i fyra steg med en beprövad analysmetod.  

Resultatet för studien visar att lärarna upplever läsning som en betydande del i svenskämnet såväl som andra skolämnen. Lärarnas upplevelser skiljer sig i förhållande till vilka resurser de har att tillgå, dels vad gäller läromedel, dels i vilken utsträckning de har tillgång till stödpersonal. Vidare upplevs en utmaning i att anpassa undervisningen för elever med skilda läsnivåer och att tillgodose samtliga elevers behov. Att arbeta i omfattande utsträckning med läsning menar lärarna främjar elevers läsförståelseutveckling och utökar ordförrådet. Läsgrupper och diskussionsfrågor kring olika texttyper är undervisningsstrategier som implementeras. Faktorer som påverkar läsförståelseutvecklingen som skönjas av lärarna är elevers läsintresse, tidigare undervisning samt svenska som andraspråk.