Följande kvalitativa intervjustudie fokuserar på att skapa förståelse för polismyndighetens förhållningssätt och arbetssätt med medborgare som har lägre förtroende till dem som myndighet, vilket i studien hänvisas som lågtillitare. Tidigare forskning och av empirin i studien framkommer det att vissa medborgare i samhället har lägre förtroende till polismyndigheten på grund av olika faktorer, trots att polismyndigheten i sin helhet har ett högt förtroende från medborgarna. Studien använder sig av Suchmans (1995) nyinsititionella teori, strategier för att bibehålla och reparera legitimitet. Hysing och Olsson (2012) tjänstemannalegitimitet för att identifiera inflödes-, process-, utflödeslegitimitet och därmed identifiera tjänstemannaroller och dess betydelse som byråkrat och närbyråkrat. I resultatet framkommer det vilka förhållningssätt och arbetssätt polisen tillämpar. Som att exempelvis vara transparens, ha god kommunikation och nära lokalförankring med medborgarna. Det har identifierats i resultatet att poliserna i yttre tjänst behöver även ha olika förhållningssätt i bemötande av medborgarna för att handskas med olika situationer i sitt yrke som identifieras som närbyråkrat och byråkrat. Inte minst ställs poliserna inför flera dilemman i möte med lågtillitare som också gör att deras förhållningssätt och arbetssätt är av hög relevans i möte med medborgarna. Det kan handla om hur poliserna ställs inför olika värden som kolliderar där den offentliga etos behöver beaktas och där poliserna identifieras inta en roll som demokratins väktare och demokratins tjänare. Det identifieras också hur polisernas förhållningsätt, arbetssätt och strategier kan möjliggöra för de att bibehålla och återvinna legitimitet hos medborgarna med lågtillit. Sammantaget ställs poliserna inför flera olika komplexa situationer och utmaningar inte minst i att upprätthålla förtroendet i samhället.