Sammanfattning 

Samhället är idag präglat av ett stort informationsflöde via många olika typer av kanaler och medium. Skolan skall vara en del i att rusta eleverna för det framtida samhällslivet och ge dem förutsättningarna att bli demokratiska medborgare. Samtidigt visar forskning att avståndet mellan skolans värld och elevernas värld är stort. Där kan estetiken få en betydande roll i att bygga broar mellan eleverna och skolans innehåll. Dessutom är estetiska uttrycksformer en del av skolans uppdrag, men även här visar forskning att desto högre upp i skolåren eleverna kommer, desto mindre alternativa uttrycksformer får de tillgång till. Under min egen VFU fick jag uppleva positiva resultat utifrån estetiska lärprocesser och hur de kan verka språkutvecklande. Detta väckte min nyfikenhet inför denna studie. 

Syftet med denna studie är att se hur svensklärare arbetar med estetiska lärprocesser inom svenskämnet. 

Metod 

Studien är kvalitativ och har intervjun som redskap. Fem intervjuer har genomförts med fem svensklärare i svenskämnet, årskurs 7-9. Intervjuerna har bandats, transkriberats och analyserats utifrån studiens syfte men också de relevanta begrepp som presenteras i teorin. 

Resultat 

Resultatet är att lärarna använder estetiska lärprocesser i svenskundervisningen, men att det inte sker i den omfattning som de önskar. De mest vanliga typerna av estetiska uttrycksformer de använder är drama, film, multimodala framställningar och musik. Lärarna använder dessutom samtliga former av lärande som Lindström (2012) behandlar: i, om, med och genom estetiska uttrycksformer. Studien synliggör även det komplexa samspelet mellan lärandets objekt, subjekt, aktivitet och kontext. Lärarna anser att estetiken och multimodala produktioner bygger broar mellan elevernas vardag och skolans innehåll. Estetiken fyller en motiverande och lustfylld funktion. Ett utav de största hindren lärarna i denna studie ser med estetiska lärprocesser går att koppla till lärandets kontext – tid, bedömning och egen förmåga. Läroplanen och dess otydliga skrivningar kring det vidgade textbegreppet är den största anledningen till att lärarna väljer bort estetiska inslag. Likväl anser de att förtjänsterna är många: eleverna lär bättre, aktiverar andra delar av hjärnan och minns det inlärda långt efter lärprocessen ägt rum. Estetiken öppnar också upp för andra kunskaper, mer indirekta såsom gemenskap, samarbete och reflektion.