Inledning och syfte 

Att kunna läsa är på många sätt viktigt för att kunna navigera sig i det svenska samhället. En av de viktigaste delarna av skolans och svenskundervisningen är därför att ge eleverna rätt förutsättningar för att lära sig att läsa. Tidigare forskning menar att läsning är en feminin aktivitet och rapporter visar att flickor presterar bättre än pojkar gällande läsförmåga. I Lesperance et al. (2022) meta-analys undersöks olika insatser som gjorts för att minska kunskapsgapet mellan flickor och pojkar i olika ämnen. I meta-analysen saknas dock läsning som ämne och därför syftar den här kunskapsöversikten till att undersöka olika interventioner som gjorts kring läsning. De frågeställningar som lyfts är om interventionerna varit gynnsamma för de elever som deltagit i studierna och huruvida interventionerna påvisat olika effekt hos flickor och pojkar. 

Metod 

Genom att formulera sökord och urvalskriterier och göra sökningar i databasen ERIC och söktjänsten primo har tio vetenskapliga artiklar som berör olika läsinterventioner i grundskolan valts ut. Dessa artiklar har sedan kartlagts och analyserats för att kunna uppfylla kunskapsöversiktens syfte och besvara frågeställningarna.  

Resultat 

Resultatet visar att interventionerna varit gynnsamma för deltagarna huvudsakligen på kort sikt men att en större och mer långvarig effekt har påvisats i de studier som pågått under en lägre tid samt där urvalsgruppen bestått av elever med lässvårigheter. Gällande effektskillnader hos flickor och pojkar visar resultatet att flickor presterar bättre än pojkar både före och efter interventionerna bortsett från ett par studier där kunskapsgapet mellan flickor och pojkar ökat då effekten visat sig vara större hos flickor.