Inom skolan används flertalet digitala resurser i undervisningen för att bidra till elevers lärande. Under den verksamhetsförlagda delen av vår utbildning har vi observerat att lärare använder olika digitala resurser i matematikundervisningen. Bland annat har vi observerat användandet av läromedlet Nomp och Magma. Därmed väcktes intresset att undersöka Magma ur ett lärarperspektiv. Föreliggande studie syftar därför till att beskriva och analysera matematiklärares tal om användningen kring Magma som digitalt läromedel i relationen till läroplanen, men även vilka konsekvenser läromedlet får för lärares yrkesprofession.Empirin i denna studie har samlats in genom semi strukturerade intervjuer där lärarnas tal har varit i fokus för att identifiera olika diskurser som träder fram i lärarnas utsagor. Totalt har fyra legitimerade lärare som undervisar i matematik i årskurserna 4-6 deltagit. Informanterna arbetar på två olika skolor i samma kommun. Kritisk diskursanalys ligger till grund i detta arbetet och empirin har analyserats med hjälp av Faircloughs tredimensionella modell.Därmed bidrar föreliggande studie kunskap kring en digitaliserad matematikundervisning med fokus att undersöka Magma som digitalt läromedel. Därutöver visar studien lärares inställning till implementeringen av Magma samt vilka möjligheter och hinder läromedlet erbjuder. Studien undersöker även diskursen kring digitaliseringen i matematikundervisningen. Resultatet visar att Magma inte används som ett heltäckande läromedel utan som ett komplement till ordinarie matematikundervisningen. Diskursen kring Magma visar att lärare är positivt inställda gentemot läromedlet. Samtliga lärare menar dock att de inte använt Magma tillräckligt länge för att kunna avgöra huruvida elevers kunskaper i matematik förbättras genom implementeringen av Magma.