Inledning

Studien tar sin utgång i varför digitalisering har fått ett större utrymme i förskolans läroplan. Vi har identifierat att det finns en önskan om en tydligare förklaring till varför digitalisering har fått det utrymme den idag har i förskolans undervisning. Både samhället, forskning och yrkesverksamma har uttryckt oro och ger en antydan till att digitaliseringen har tagit sig in i förskolans läroplan utan tydliga grunder.

Syfte och frågeställningar

Syftet med studien är att analysera kommunikationen i de policydokument som påverkat den beslutsfattande processen kring digitalisering i förskolan. Vår förhoppning är skapa kunskap om och synliggöra hela processen när målen kring digitala verktyg infördes i förskolans läroplan. I studien vill vi belysa de diskurser som är synliga i policydokumenten, hur formuleringar om digitalisering förändrats över tid samt synliggöra vilka som är med och påverkar i den beslutsfattande processen. För att nå syftet har följande frågeställningar formulerats:

• Hur har digitalisering kommunicerats i policydokumenten rörande förskolan?

• Hur lyder motiveringarna kring införandet av digitalisering i förskolans läroplan?

• Vilka aktörer är med och påverkar besluten i processen?

Metod och teori

Den valda metoden och teorin för arbetet är en kritisk diskursanalys, vilket är en textanalytisk metod. Genom alla delar använder vi oss av diskursanalytiska verktyg. De två verktyg som vi haft störst användning för är intertextualitet som används för att bygga data och hegemoni för att synliggöra vilka som bestämmer i de beslutsfattande processerna.

Resultat

Resultatet visar på två överordnade diskurser som vi menar varit de som påverkat besluten rörande digitalisering i förskolan mest. Vi har även hittat andra, underordnade diskurser, som vi menar inte påverkat i lika stor utsträckning men som ändå har betydelse för den beslutsfattande processen. De två överordnade diskurserna har vi valt att kalla för barn- och utbildningsdiskursen och Sverige ska bli bäst i världendiskursen. Diskurserna visar bland annat vilka de politiska grunderna är till varför digitalisering finns i förskolans läroplan. Genom vår analys av olika typer av policydokument synliggörs motiven till varför digitalisering förekommer i förskolans läroplan. Policydokumenten innehåller information kring beslut, uppdrag, propositioner, delbetänkanden eller handlingsplaner. Resultatet visar också vilka aktörer som varit mest framträdande i beslutsfattandet.

Diskussion

I diskussionen redogör vi för resultatet i relation till tidigare forskning om hur barn påverkas av digitala verktyg. I diskussionen framkommer hur policydokumentens olika diskurser kan styrkas av forskning men också att vissa beslut är svåra att härleda till någon forskning alls. Att vissa policydokument inte är skrivna utifrån forskning är något som också uttrycks i en DN-artikel som avhandlas i resultatdiskussionens avslutning. I metoddiskussionen berör vi hur vår valda metod diskursanalys påverkat vår studie.