Denna studies utgångspunkt är förskollärares tillämpning av högläsning i verksamheten och vilken betydelse de anser att högläsningen har för barns utveckling och lärande. Då högläsning kan ses som ett socialt sammanhang tar studien utgångspunkt i en sociokulturell lärandeteori. Syftet med studien är att beskriva, analysera och problematisera förskollärares beskrivningar om användandet av högläsning och de möjligheter till lärande som barn erbjuds därigenom. Studien har utförts med hjälp av en kvalitativ forskningsmetod, där semistrukturerade intervjuer har använts. Åtta förskollärare från två kommuner i Västra Götaland har genom intervjuerna beskrivit sitt arbete med högläsning och resonerat kring det lärande som barn kan erbjudas därigenom. Resultatet visar att förskollärare använder sig av högläsning i samband med läsvila, men också i samband med projektarbeten eller språkliga aktiviteter. I resultatet synliggörs även hur förskollärarna använder sig av den digitala läsapplikationen Polyglutt. Därefter presenteras de beslut som ligger till grund för den litteratur som används. Ibland är det barnens egna val på biblioteket som styr litteraturvalet, och ibland väljs litteraturen ut av de vuxna utifrån pågående projektarbeten, barnens erfarenheter och intressen eller aktuella konflikter i barngruppen. Vidare synliggörs även förskollärarnas resonemang om högläsningens betydelse för barns språkutveckling, samt de möjligheter till lärande inom andra områden högläsningen kan erbjuda.

The starting point of this study is preschool teachers' application of reading aloud in the activity and what importance they consider reading aloud to have for children's development and learning. As reading aloud can be seen as a social context, the study takes a socio-cultural learning theory as its point of departure. The purpose of the study is to describe, analyze and problematize preschool teachers' descriptions of the use of reading aloud and the opportunities for learning offered thereby. The study has been carried out using a qualitative research method, where semistructured interviews have been used. Eight preschool teachers from two municipalities in Västra Götaland have throughout the interviews described their work with reading aloud and reasoned about the learning that children can be offered through it. The results show that preschool teachers use reading aloud in connection to reading breaks, but also in connection to project work or linguistic activities. The results also show how the preschool teachers use the digital reading application Polyglutt. Thereafter the decisions that form the basis of the literature used are presented. Sometimes it is the children's own choices in the library that steer the selection of literature, and sometimes the literature is selected by the adults based on ongoing project work, the children's experiences and interests or current conflicts in the children's group. Furthermore, the preschool teachers' reasoning about the importance of reading aloud for children's language development is also made visible, as well as the opportunities for learning in other areas that reading aloud can offer.