Språk är ett viktigt verktyg för kommunikation som används dagligen i samspelet individer emellan. Grammatik som är språkets regler för uppbyggnad däremot används inte lika ofta på ett medvetet sätt. Majoriteten av elever på grundskolan har en negativ eller neutral inställning till grammatikundervisning och detta kan förklaras av en mängd olika faktorer såsom undermåliga uppgifter, oengagerade lärare eller alltför hög abstraktionsnivå på uppgifterna. Forskningsperspektivet i denna uppsats är sociokulturell teori, forskare som Vygotskij, Säljö samt Cummins och hans välanvända fyrfältsmodell fungerar som verktyg för lärares didaktiska arbete, i detta fall grammatikundervisning men används också som analytiskt redskap i det här arbetet. Syftet med studien är att undersöka sambandet mellan kognitivt utmanande samt kontextbunden inlärning och elevernas eventuellt positiva inställning till grammatikundervisning i ämnet svenska. En kvantitativ ansats har valts varvid enkätundersökningar har använts som datainsamlingsmetod. Urvalet består av 99 elever på en kommunal högstadieskola i en större västsvensk stad. Enkäterna har analyserats genom en envägs variansanalys (ANOVA). Resultatet har visat på samband mellan kognitivt utmanande samt kontextbunden inlärning (Cummins fält B) och elevers positiva inställning till grammatik.