Sverige har en lång och unik tradition av såväl explicit som implicit styrning av läsning i hemmen. Under 1900-talet har läsning fungerat som ett politiskt verktyg för att försöka fostra svenska medborgare att bli moderna, bildade och demokratiska. Denna typ av styrning av läsning i hemmen har dock inte tidigare undersökts eller problematiserats. Under våren 2023 startar vi ett forskningsprojekt, finansierat av Riksbankens jubileumsfond, med syftet att studera hur läsning i hemmet har formats i det svenska välfärdssamhället.

I projektet kommer vi att analysera läsinstruktioner, det vill säga texter som ger instruktioner och råd för hur läsning i hemmen bäst ska gå till. En stor mängd sådana texter har publicerats av forskare, intellektuella, författare och kritiker, samt professionella grupper som t.ex. lärare och bibliotekarier. Det rör sig om vitt skilda texttyper såsom exempelvis tidskriftsartiklar, böcker, förord, annonser och broschyrer. I projektet analyseras läsinstruktioner från tre tidsperioder: välfärdssamhällets begynnelse ca 1930–1940-talen, det fullt utbyggda välfärdssamhället ca 1960–1970-talen, samt det förändrade välfärdssamhället ca 2000–2010-talen. Texterna kommer att analyseras med fokus på hur läsare i hemmen beskrivs, vilken typ av litteratur och genrer som beskrivs som bra eller mindre bra, vilken typ av vetenskaplig kunskap som underbygger argument, samt vilka konsekvenser formandet av ideal läsning i hemmet kan få för människors liv.

En utmaning för projektet är hur en rimlig materialinsamling ska genomföras. På symposiet kommer vi att presentera och diskutera en modell för hur materialet ska samlas in, inklusive vilka avgränsningar vi behöver göra.