Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka vad som kännetecknar forskningen om vilka läsförståelsestrategier som lärare i ämnet svenska kan använda för att främja läsförståelsen hos elever i grundskolan, årskurs F-6.

Vad kännetecknar forskningen om läsförståelsestrategier i relation tillfrämjandet av läsförståelsen i ämnet svenska?

● Hur framställs läsförståelsestrategier i forskningen?

En noggrann urvalsprocess har underlättat vårt arbete för sökningen av artiklar. Arbetsprocessen för denna kunskapsöversikt har inspirerats av Eriksson- Barajas,Forsberg och Wengströms (2013) urvalsprocess som sker i sex steg. Artiklarna studerades ur fyra hänseenden och frågeställningar från tidigare forskning, teorier/metoder samt perspektiv, viktiga slutsatser/resultat och kunskapsluckor. Artiklarna har sammanställts i en matris som har hjälpt oss i arbetet med analysering utifrån frågeställningarna. Vi har under analysarbetet sammanställt artiklarna under tre underrubriker som gör det tydligare att urskilja artiklarnas strategier; läraregenskaper, undervisningshjälpmedel, undervisningsstrategier.

Resultaten från studierna av denna kunskapsöversikt pekar på att interventioner i huvudsak har en positiv inverkan på elevers läsförståelse. De studier som avhandlat läraregenskaper, undervisningshjälpmedel och undervisningsstrategier visar på att interventioner behöver sättas in inom flera områden för att få en heltäckande strategi. Lärarens närvaro i läsundervisningen har stor betydelse för utvecklingen av elevers läsförståelse. Lärarkvalitéer spelar i huvudsak stor roll men behöver inte ha en inverkan på läsförståelsen, det mest framstående är rätt strategi för rätt elevgrupp. Samtliga studier pekar på att mer forskning krävs inom lässtrategier för läsförståelse för att skapa en sammanhängande bild som går att applicera i skolan. Studierna har riktats mot vissa populationer för att kunna studera läsförståelse i en mer heterogen miljö, dessa behöver kompletteras med studier som stödjer vanlig klassrumsundervisning.