Problemlösning kopplas till såväl matematiska som vardagliga aktiviteter. Det är en central förmåga i läroplanen och skolan har ansvar att utveckla medvetna samhällsmedborgare. Bristande problemlösningsförmåga leder till utmaningar i samhället. Därmed är det av vikt att skolans undervisning utvecklar elevers problemlösningsförmåga till att kunna lösa varierande problem.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att identifiera, sammanställa, kartlägga, samt analysera forskning om problemlösningsförmåga inom matematikundervisning i grundskolans årskurs 1-6. Kunskapsöversikten syftar till att karaktärisera forskning om problemlösning och operationaliseras genom tre forskningsfrågor: Hur utformas artiklarnas syften och frågeställningar? Hur undersöks problemlösning i artiklarna? och Hur framställs problemlösning i artiklarnas resultat och slutsatser?

För att besvara forskningsfrågorna utgår kunskapsöversikten från en systematisk litteratursökning. Insamling av artiklar sker med hjälp av förutbestämda kriterier, som förenklar både sök- och urvalsprocessen. Efter granskning och läsning av helheten återstår tolv artiklar. Därefter kodas artiklarna för att kartlägga vilka ämnen och tillvägagångssätt som dominerar. Teman och metoder kan således urskiljas och underlätta resultatets upplägg.

Kartläggning av artiklarna visar att de syftar till att undersöka hur olika faktorer och undervisningsmetoder påverkar undervisningen av problemlösning. Artiklarna utgår från både kvalitativ, kvantitativ men även mixad metod. Resultatet visar på att både elever och lärare brister i problemlösning ur vissa aspekter men de synliggör även styrkor kopplat till elevers problemlösningsförmåga. Det finns däremot bristande forskning i en svensk kontext kring lärarperspektiv och läromedels innehåll och upplägg av problemlösning inom forskningsområdet.