Föreliggande studie är en kvalitativ studie som undersöker de upplevelser mödrar i atypiska anställningar har om den svenska välfärden gällande anställningstrygghet och föräldraledighet samt vård av barn. Studien använder Anthony Giddens teorier kring reflexivitet för att förstå hur respondenterna agerar på arbetsmarknaden. Esping-Anderssons teorier förklarar vilka principer den svenska välfärden bygger på. Studien argumenterar med hjälp av Standingsteorier att individer i atypiska anställningar tillhör den framväxta klassen prekariatet. Med hjälp av struktur och agentskap förstås respondenternas relation till välfärd. Resultatet visar att mödrar i en atypisk anställning känner oro kring att vabba och nyttja sina rättigheter till ledigheter. Vidare går vissa respondenter miste om ekonomiska ersättningar gällande vabb. Slutligen spekulerar studien kring vilka potentiella konsekvenser det kan innebära för individen och samhället i sin helhet om mödrar i atypiska anställningar inte åtnjuter de rättigheter den svenska välfärden ska sörja för, där en möjlig konsekvens är att Sverige på grund av en lägre grad av universalism kan tänkas stå inför en allt mer tudelad arbetsmarknad.