En förutsättning för den representativa demokratin är ett välfungerande valsystem. För att demokratiska system ska uppfattas som lagliga och berättigade är en förutsättning att medborgarna känner tillit till systemet och att systemet erhåller hög legitimitet. Därmed handlar sökandet efter legitimitet i grund och botten om offentliga institutioner och organisationers överlevnad. I valsystemets omgivning förekommer dock hot mot valsystemets legitimitet. Dels i form en global ifrågasättande diskurs och dels i form av konsekvenserna av den vallagsändring som genomfördes i syfte att stärka valhemligheten år 2022. Dessa konsekvenser bestod i köbildning som potentiellt skulle kunna utgöra ett hinder för valdeltagande samt leda till legitimitetsförlust. Denna studies syfte är således att utforska valtjänstepersoners arbetssätt och strategier för att bibehålla och reparera legitimitet och skapa vidare förståelse för valadministrationens legitimitetsskapande arbete. Studien avser även att utforska eventuella nivåskillnader i den valadministrativa implementeringskedjan samt hur detta återverkar på valtjänstepersonernas uppfattning av tjänstemannarollen. För att besvara studiens forskningsfrågor tillämpades ett teoretiskt ramverk där legitimitetsbegreppet förstås utifrån ett makroperspektiv genom teori om demokratisk legitimering. På mesonivå förstås legitimitetsbegreppet utifrån nyinstitutionell teori och studiens första analytiska verktyg är Suchmans strategier för att bibehålla och reparera legitimitet. På mikronivå tillämpas teori om rolluppfattning för att begreppsliggöra legitimitet och studiens andra analytiska verktyg handlar om rolltyper för att skapa förståelse för valtjänstepersonernas förhållningssätt. Studien antar en kritisk realistisk ansats där en kvalitativ metod har tillämpats och semistrukturerade intervjuer har använts som datainsamlingsmetod. Resultatet visar att valtjänstepersoner tillämpar ett förtroendeingivande, rättvist och förutsägbart förhållningssätt för att stärka valsystemets legitimitet. Förhållningssätten präglas vidare av regelföljande, transparens och neutralitet och dessa värden präglar även de arbetsmetoder som tillämpas för att bibehålla och reparera legitimitet. Kommunikation och samverkan framkommer därtill som viktiga arbetsmetoder. Valtjänstepersoner på samtliga nivåer tillämpar ett byråkratiskt förhållningssätt. På lokal nivå tillämpas närbyråkratiskt förhållningssätt i större utsträckning. Detta kan förstås utifrån att lokala valtjänstepersoners arbete präglas av mer praktiska inslag och därför relaterar dessa arbetsmetoder i större utsträckning till pragmatiska strategier för att bibehålla och reparera legitimitet.