ECMO-behandling är en av intensivvårdens mest komplexa behandlingsmetoder och ofta helt avgörande för patientens överlevnad. Tidigare forskning är främst beskrivet utifrån medicinskt perspektiv samt intensivvårdssjuksköterskans perspektiv av ECMObehandling. Intensivvård i kombination med kritisk sjukdom orsakar ofta ett lidande hos patienter under vårdtiden. Många beskriver även att lidandet kvarstår i en annan form efter utskrivning från sjukhuset. Målet med intensivvården är att den ska bedrivas så att livet efter vårdtiden blir meningsfullt ur patientens synvinkel. Det fordrar en inblick i hur patienter upplever ECMO-behandling samt hur behandlingen påverkade livet efter utskrivning. Syftet var att granska, värdera och sammanställa forskning kring patienters upplevelse och erfarenheter av att ha genomgått ECMO-behandling. För att besvara syftet gjordes en systematisk integrativ litteraturöversikt baserad på Whittemore och Knafls (2005) metod. Genom att inkludera kvalitativ och kvantitativ forskning kunde olika perspektiv av ämnet presenteras. Studier som inkluderades innefattade tiden från kritiskt insjuknande till flera år (>6 år) efter utskrivning från sjukhuset. Genom analysprocessen delades patienters upplevelser in i två huvudteman. Det första beskriver tiden i samband med ECMO-behandling och det andra beskriver livet efter ECMO-behandling. Därefter beskrivs även teman och subteman under respektive del. Resultatet visade att patienter som behandlats med ECMO har svårt att beskriva minnen och känslor från behandlingen. Behandlingen påverkade även patienterna både fysiskt och psykiskt efter utskrivningen. Det gjorde att de möttes av en ny livssituation efter att de skrivits ut från sjukhuset. Litteraturöversikten skulle kunna bidra till att intensivvårdssjuksköterskor och övrig personal inom hälso-och sjukvården får en ökad förståelse över patienternas behov både under ECMO-behandlingen och efter utskrivning från sjukhuset.