Akutmottagningens uppgift är att omhänderta den akut sjuka patienten, stabilisera, behandla och erbjuda en patientsäker vård av god kvalitet vid oförutsägbara och akuta händelser. Sedan längre tid ses en global trend med ett ökande inflöde till akutmottagningarna, även i Sverige. Detta belastar i allt högre grad en redan pressad organisation och orsakar överbeläggning (“Crowding”), en situation där patientflödet på akutmottagningen överstiger kapaciteten som verksamheten är dimensionerad för. Inte bara inflöde påverkar, utan även vårdtyngd och möjlighet att förflytta patienternavidare i vårdkedjan. Crowding kan leda till försämrat patientflöde, längre vänte- och vårdtider på akutmottagningen, högre arbetsbelastning för personalen och negativa konsekvenser för patienterna. Syftet med detta examensarbete var att belysa hur crowding på akutmottagningen kan påverka patientsäkerheten. För att besvara syftet gjordes en systematisk, integrativ litteraturstudie inkluderande 18 vetenskapliga studier publicerade mellan 2013-2022. Inkluderade studier hämtades från databaserna PubMed, CINAHL och Scopus och kvalitetsgranskades enligt granskningsmallar från Joanna Briggs Institute. En tematisk analys genomfördes, där tre huvudteman identifierades: “Organisatoriska brister”, “Upplevelser av crowding” samt “Vårdskador orsakade av crowding”. Resultatet påvisade att crowding har negativ påverkan på patientsäkerheten, med ökning av både mortalitet och morbiditet. Det tycks däremot inte vara någon proportionell samstämmighet, utan andra faktorer tycks påverka i hög grad. Crowding och otillräckliga resurser medför ett ökat lidande för patienter, anhöriga och personal. Slutsatsen är att crowding på akutmottagningen är ett komplext problem som påverkar hela sjukvården. Med växande och åldrande befolkning kommer problemet troligen fortsätta öka och åtgärder i hela vårdkedjan blir nödvändiga för att inte äventyra patientsäkerheten.