Att vara patient innebär lidande, antingen i form av sjukdomslidande, livslidande eller vårdlidande. Det vårdande mötet är en central del i sjuksköterskans arbete mot att möta patienternas behov och lindra lidandet. Det krävs att sjuksköterskan besitter en empatisk förmåga för att kunna leva sig in i patientens situation och vinna tillit. Vid långvarig exponering av patienternas lidande finns dock en risk att drabbas av empatitrötthet. Det innebär en bristande förmåga till empati med symtom såsom minskad energi, känsla av hopplöshet och en känslomässig distans. Empatitrötthet är ett utbrett problem inom vårdande yrken där risken är stor att drabbas. Syftet med litteraturöversikten var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av uppkomsten av empatitrötthet. Som metod valdes att göra en litteraturöversikt med kvalitativa data som grund. Datasökningen gjordes i databaserna Cinahl och Pubmed där nio artiklar inkluderades för att svara på syftet. Resultatet utmynnade i vårdandets otillräcklighet som ett centralt tema med tre kategorier och åtta underkategorier. Dessa var: 1. Emotionell belastning med underkategorierna empatins börda, empatiskt krävande möten och maktlöshet. 2. Arbetsförhållandenas påverkan med underkategorierna otillräckliga resurser och kollegial obalans. 3. Privatlivets utsatthet med underkategorierna skuld, svårigheter att vara självförlåtande och obalans av energiåtgång. Under diskussionen bekräftades resultatet med ytterligare artiklar och fördjupades vidare i relation till vårdvetenskapliga teorier. Det uppdagades att begreppet är relativt outforskat, men att kopplingar till fenomenet finns under andra benämningar. Det framkom att mer kunskap om begreppet hos både forskare, yrkesverksamma sjuksköterskor och chefer hade varit gynnsamt för att öka förståelsen och motverka uppkomsten.