Akutmottagningen är en komplicerad verksamhet som inte är begränsad av patientantal och kontaktorsakerna är många. Vårdmiljön är stressig och resurserna knappa. Stora krav ställs på akutsjuksköterskan i denna miljö relaterat till patientsäkerhet, samtidigt som snabba beslut måste ske. Etiken har en central roll i akutsjuksköterskans profession och betonas i lagstiftning, kompetensbeskrivningar och ICN:s etiska kod. Akutsjuksköterskor är en yrkesgrupp som ofta tvingas ta beslut som går emot etiska värderingar. Därmed bör det klargöras vilka faktorer som bidrar till etisk stress. Syftet med studien var att utforska tillgänglig vetenskaplig litteratur gällande faktorer som bidrar till etiskstress hos akutsjuksköterskor på en akutmottagning. En systematisk och integrativ litteraturstudiegenomfördes och baserades på elva vetenskapliga artiklar. Artiklarna hämtades från databaserna Cinahl, PubMed och PsycInfo. En systematisk dataanalys av de elva artiklarna utfördes. Resultatet visade att vårdmiljön bidrog till etisk stress då den bidrog till att akutsjuksköterskan tvingades ta förhastade beslut. Det framkom att den höga arbetsbelastningen medförde att akutsjuksköterskan upplevde sig tappa kontrollen. Begränsningar i vårdarbetet bidrar till etisk stress genom att akut sjuksköterskan upplevde att bristfällig kommunikation och bristfälligt samarbete med kollegor påverkade vården. Det framkom också att den etiska stressen hos akutsjuksköterskan var hög när patienterna blev lidande av långa vistelsetider och bristande delaktighet. Faktorer som visat sig bidra till etisk stress för akutsjuksköterskorna på en akutmottagning relateras framför allt till faktorer i vårdmiljön och begränsningar i vårdarbetet. Organisatoriska orsaker till etisk stress kunde bero på resursbrist, tidspress och prioriteringsmöjligheter av patienter. När akutsjuksköterskan inte kunde erbjuda patienterna vård enligt sin övertygelse och sin etiska kompass, uppstod etisk stress.