Inledning: Ambulanssjukvården triagerar patienter till både högre och lägre vårdnivå, vilket gör arbetet komplext.

Bakgrund: Hänvisning till lägre vårdnivå har blivit allt vanligare inom ambulanssjukvården. All hälso-och sjukvårdspersonal har skyldighet att föra dokumentation för patientens vårdkontakt. Studier visar att bristande dokumentation från ambulanspersonalen påverkar patientsäkerheten negativt.  

Syfte: A) jämföra patientgruppen som hänvisas till lägre vårdnivå med patientgruppen som transporteras med ambulans till sjukhus, B) beskriva patientgruppen som hänvisas till lägre vårdnivå C) studera dokumentationen för den vanligaste patientgruppen som hänvisas till lägre vårdnivå.

Metod: Retrospektiv journalgranskning med konsekutivt urval. Mixed Method-ansats med deskriptiv statistik och kvalitativ innehållsanalys.

Resultat: Av 26 070 ambulansuppdrag hänvisades 2846 patienter till lägre vårdnivå, vilket är en lägre andel än vad tidigare studier har visat. Dessa patienter var friskare än de som transporterades till sjukhus och den vanligaste samsjukligheten var hjärtkärlsjukdom. Det fanns inga könsskillnader i gruppen för hänvisning, men de äldre patienterna bedömdes ha ospecifika symtom i större utsträckning än de yngre. Läkare konsulterades oftare för äldre patienter. Dokumentationen visade sig ha stor variation – både vad gäller innehåll och struktur. Primärvårdsläkare konsulterades oftare än akutsjukvårdsläkare.  

Diskussion: Den största patientgruppen som hänvisades var äldre med ospecifika symtom, vilket pekar på ett behov av att utforma särskilda riktlinjer för denna patientgrupp. Det framgick också att ambulanspersonalen inte konsulterar läkare i den omfattning som riktlinjerna säger. Den varierande dokumentationen visar på att frågan behöver lyftas i verksamheten för att förbättra uppföljningsarbetet.

Konklusion: Det behövs mer utbildning i dokumentation. Det behövs specifika riktlinjer för patientgruppen med ospecifika symtom.