Med utgångspunkten att kläder kan vara laddade med budskap om identitet, könsroller och barns tidiga uppfattning om dessa budskap formulerades studiens syfte: att förstå småbarnsföräldrars attityder och inställningar till uppdelningen av pojk- och flicksortiment. Studien ämnar vidare att förstå konsumenters bakomliggande drivkrafter vid konsumtion av barnkläder med målet att undersöka om marknadens utbud stämmer överens med efterfrågan. Studien använder en kvalitativ metod med en induktiv ansats. 12 semistrukturerade intervjuer har genomförts med föräldrar till barn mellan 2-7 år där respondenterna samlades in med hjälp av ett bekvämlighetsurval samt ett snöbollsurval. Empirin har analyserats genom tidigare forskning som ansetts vara relaterbara till det insamlade datamaterialet, samt teorier om konsumentsocialisering och Goffmans dramaturgiska perspektiv. Empiriavsnittet innehåller tre kartlagda teman som identifierat likheter, skillnader och mönster i det insamlade datamaterialet. Resultatet visar att det förekommer ett dominerande ifrågasättande till könsuppdelning av barnsortiment. Utmärkande i resultatet var även hur intervjupersonerna lägger stort fokus på hållbarhet i sin konsumtion och frågan om huruvida inställningen om könsuppdelade kläder hamnar i skuggan.

With the starting point that clothes can be loaded with messages about identity, gender roles, and children's early perception of these messages, the aim of the study was formulated: to understand the attitudes of parents of young children towards the division of boys' and girls' clothing assortments. The study further aims to understand consumers' underlying driving forces when consuming children's clothing, with the aim of investigating whether the market's supply matches the demand. The study uses a qualitative method with an inductive approach, where 12 semi-structured interviews have been conducted with parents of children between 2-7 years old. The respondents were collected using a convenience sample and a snowball sample. The collected data has been analyzed through previous research that was considered to be relatable to the data collected, as well as theories of consumer socialization and Goffman's dramaturgical curve. The empirical section contains three mapped themes that identify similarities, differences, and patterns in the collected data. The result shows that there is a dominant questioning of the gender division of children's assortment. Distinctive in the results was also how the interviewees put a lot of focus on sustainability in their consumption, and the question of their attitude towards gender-separated clothing was identified as secondary to sustainability in their consumption.